1831-2017. Litteratur på svenska, norska, danska, finska, engelska, franska och tyska. French Foreign Legion; Literature in Swedish, Norwegian, Danish, Finnish, English, French and German.

Artiklar och notiser

Denna sida uppdaterad den 23 november 2017. Notis ny legionär Axel Falkengren. Notis Otto Bogren

Synpunkter och kompletterande information tas tacksamt emot: KONTAKT/GÄSTBOK.  

Notiser och artiklar om närmare 220 svenska främlingslegionärer från 1831-2017.

Edgar P. Andersson, Gustav Andersson, John Andersson, Paul Almgren, Dick Beer, Peter Helioder Beijerlied, Einar Bengtsson, Lars Jesper Benzelstierna, Ragnar Benzen, Émile Hermann Benzien, Tony Berglund, Pascal Paul Bergman, C. T. Bergman, B. Bergmann, Per-Olof Billing (Per "Swansson"), C.T.A. Björck, Sven Blom, Percival Blomqvist, E. Blondell, Wilhelm Boberg, Otto Fredrik Wilhelm. F. Bogren, Olof Bremer, Charles Brener Hermann dit Perres, G. A. Broling, August Byman, Christer Byström, Mon Fredrik Bäcklinder, Carl Vilhelm Edgard Carlsson, G. A. Carlström, Adalbert Ceckhail, Johan Otto Elis Cederblad, Frédérick Dahlberg, Carl Dahlgren, Arne Dahlström, Sverre Dahlström, Sören Anders Arne Dennerfors, Waldemar Dombrowski, Josef Doré, Olof Edman, Johan Håkan Ejde, Ekberg, Edwin Ekdahl, Victor Eklund, Leif Ekström, C. G. Elgström, Tage Eliasson, Fred Eriksen, Erik Adolf Erikson, E. B. Eriksson, Edmond Pétrus Hilmez Eriksson, Kenneth Eriksson, Nils August Erson, Egon Evertsson, Axel Falkengren, Johannes "Johan" Felldihnj, Curt Lennart Fjellström, Ernst Edvard Flygare, Harry William Forsberg, Sven Forssell, Roberto Charles Ghisler, Holger Gilleström, Walter Gorlich, Per Tycko Granberg, Per Algot Grankvist, Ivor Thord-Gray (Thord Ivar Hallström), Carl Wilhelm Gredin, Henrik Gren, Lars Griph, Ingvar Grundström, Bengt Grylin, Reidar Gustafsson ("Reidar Emmanuel"), Erich Agne Göthlin, Wiljem Hadik, Kurt Haijby, Alf Karl Hajdukiewicz de Pomian, Jörgen Hammarström, Aage Erhard Hansen, Per Hansson-Flygare, Peter Hassel, Bo Havrell, Björn Hedlund, Curt-Wilhelm Heitsch, Holmgren, Maths Holmström, Tore Hållström, Knut Edvin Häll, Runar Höiom, Gösta Hörlin, Emile Jaconelli, Ruben Jarleborn, Gunnar Johansson, Hans Johansson, Kurt Johansson,  G. E. Jonsson, Bertil Jäderberg, Helmer Järnström, Erik Jönsson, Gösta Valdemar Jönsson, Lennart (Folke) Karlsson (Bata), ”Storsvensken” Karlsson, John William Kennedy, William Kohrtz, Bengt Korch, Sergei von Kothen, Karl Magnus Kullin, Carl Ernst Källander, Adolf Lagerheim, Alfred Lagerheim, Landgren, Nils Alfred Lidén, Sven-Bertil Lidström, Carl von Lieven, Lill, Carl Lindahl, Sten Lindmark, Sture Lindskog, Kjell Lindqvist, Allan Ljungquist, Henric Ljungqvist, David Lundberg, Mauritz Lundberg, Gunnar Lundquist (von Bergenheim), Viktor Lundquist, Wilhelm Luri, Semen Lynik, Ivan Lönnberg, Sander Mally, Allan Mann, Edgard Meissner, Miller, Gösta Moberg (hederslegionär), Johan Mollisson, Elow Gaston Nilson, S. B. Nilsson, Torsten Nilsson, Alfred (Fredi) Nissels, Per Uno Nordell, Olle Nyberg, Henry Nyman, Bernt Olofsson, Nils Ove Olson, Carl Olsson, Torsten Orre, Axel Gabriel Oxenstierna af Eka och Lindö, Victor Pierre Paganini, Nils Persson, Charles Peteres, Frédéric Léopold Marie Peters, Rudolf Petersén, Håkan Pettersson, Karl Axel Evert Pettersson, Sporre Wend Auguste Pettersson, N. Pihl, Willy Prante, Ernst Johan Eberhard Quensel, Alfred Casimir Reverony Saint Cyr, Alf Robertson, Sture Ronnö, Rouget de S:t Hermine, Simon Rubenkoff, Erik Rusén, Curth Samuelsson, Henning Sandell, Martin Sandell, Fritz Sandström, Nils Gustaf von Schoultz, Carl Gunnar Schreiber, Gösta Sehler, Carl Henning Sellmér, Carl Anton Setterberg, Bur Konrad Sjöberg,  Julius Konstantin Stenberg, Edvard Stjernström, Roland Strandberg, Carl Sundberg, Milton Sundin, Karl Hugo Sundsted (avrättad av tyskarna), Widar Swahn, Viktor Svanberg, E. Swedenhjelm, Harald Rune Yngve Svensson, Ivar Svensson, Jan Svensson,  Swensson, Rudolf Söderlindh, Erik Söderqvist, Assar Tano, George Bulmer Tarbit, Mats Thilander, Herman Thomas, Karl Thor, Daniel William (Billy) Thorin, Olof Thorsen, Bror Ture Thulstrup-Thun, Ensio Tiira (finländare), Jack Ulvensten, Bénno Wagschal, Axel Walleen, Tamas Weber, Weinberg, Carl Georg Theodor Westée, August Victor Wickenberg, K. E. Vide, Karl Erik Widman, Gustave Wirén, Linus Värdling, Mårten Åberg, Hans Åslund, Owe Örneståhl, Linus Övringe.

Note! If you use automatic translation, I would tell you that many of the texts, from here, are written in the 1800s in old Swedish and maybe not so easy for the translation program to always understand.

NOTISER 1830-talet

Post- och inrikes tidningar 1831-03-23. Sid 2.

Paris den 8 Mars

Lagförslagen angående nationalgardets organisation och om bildande af en utländsk Legion, hwilken icke får anwändas inom Frankrikes continental-område, äro med stor pluralitet antagna af båda Kamrarna.

Post- och inrikes tidningar 1832-07-13. Sid. 2.

Enligt en dagorder, utfärdad den 2 Juni utaf Hertigen af Rovigo*) , tar en Arabisk stam, till hwilken 10 soldater af utländska Legionen rymt, under desses ledning och enligt deras uppmaning på Algiers område öfwerfallit och nedgjort ett detaschement af samma Legion, som blifwit utsändt till rekognoscering. Öfwerlöparne stympade sjelfwe sina förra kamraters kroppar, och wille icke att någon enda skulle skonas till lifwet, af fruktan att blifwa upptäckta. Hertigen lofwar gifwa Legionen upprättelse för det sålunda begångna fega och grymma mord.

*) Utdrag ur Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. (1916):
Savary [-ri], Aimé Jean Marie Kené, hertig af R o v i g o, fransk militär, f. 26 april 1774 i Marcq (dep. Ardennes), d. 2 juni 1833… Efter julirevolutionen (1830) fick han af Ludvig Filip öfverbefälet för de franska trupperna i Algeriet.

John William Kennedy (1806-1874) kapten vid Vendes artilleriregemente.

I legionen troligtvis under 1830-talet

Släkten härstammar från Skottland och dess stamfader Thomas Kennedy flyttade 1796 till Sverige.

Riksarkivet

”John William satsade på den militära banan och var bl a främlingslegionär under en period”.

/lejon-och-solorden.jpgAftonbladet 1836-10-14

Löjtnanten vid Wendes artilleriregemente John William Kennedy fick tillåtelse att bära Persiska Lejon- och Solorden som Schachen tilldelat honom.

NOTISER 1840-talet

Varning för svenskar att ingå i franska armén i Afrika

Post- och inrikes tidningar 1844-07-10. Sid. 3.

Ur Redaktionens brefvexling, i hvilken finnes en varning för Svenskar att ingå vid Franska armén i Afrika, som väl torde förtjena att blifva allmännare känd af vår stridslystna ungdom*).

*) En landsman i Paris, heter det nemligen, känd för den utomordentliga välvilja,hvarmed han omfattar sina i Frankrike varande landsmän, har uti en skrifvelse, som blifvit Red. meddelad, fullkomligen afstyrkt unge Svenske män att försöka sin lycka vid Franska armén i Afrika. Han yttrar bland annat: ”Till Officerare kunna de omöjligen förhjelpas. Detta är rakt stridande mot Fransyska befordringslagarna. Det högsta de kunna blifva är Sergeanter, och äfven detta är icke lätt och kan blott ske vid "legion étrangere”, der manskapet mestadelen består af banditer, från alla landsändar. Att der blifva Officer är icke tänkbart, ty vid legionen finnes en mängd Fransyska Generalers och andra ståndspersoners söner, hvilka förbigå utlänningen. Strapatserna under tjensten samt klimatet äro sådana, att de icke länge kunna af nordboer uthärdas. De vandra snart till sjukhuset och då skrifva de hit för att utverka sitt fri- gifvande. Men detta är än svårare än anställningen, ty Fransyska Underofficerarne kapitulera på 7 år, likasom manskapet, och lagen förbjuder uttryckligen allt frigifvande, med mindre invaliditet kan styrkas. Just nu finnes i Afrika en f. d. Artilleri-officer ”och en ung ”, hvilken ännu qvarstår som Löjtnant i vår armé. Båda förblefwo döfva för mina föreställningar och afgingo i fjol, somras, brinnande af krigisk ifver och i blomstrande helsa. Nu ligga de båda på hvar sitt sjukhus och besvärja mig att hjelpa dem lösa, och efter att med mycken möda hafva hos Krigsministern kunnat skaffa dem anställning, måste jag nu ånyo anropa hans välvilja, att emot bestämd lag, få dem frigifna. Endaste sättet för dem, som vilja gå till Afrika, är att såsom Sandels vara Volontär, utan lön och traktamente, bekostande sig allting sjelf."

Karl Magnus Kullin (1814-1844)

I legionen 1843-1844, sergeant, musiker.

Från Hans Rosenlunds Släktdatabas

Död 9 April 1844 Oran, Algeriet.

Registrerat i Brunnby dödbok. Herr Carl Magnus Kullin, son af afl. Kyrkoherden J. Kullin och anstäld vid Fransyska Främlings Legionen i Algier såsom Sergeant död i Oran på Afrikanska Kusten.

◦Sjöström (Lunds Universitets Nationsmatriklar Sk: 3607) Död som frivillig 1846-04-09 (årtal skiljer!).

1849.jpgNotis i Post- och inrikes tidningar 1849-05-31. Sid. 2.>

Här framgår det att främlingslegionen bestod av 6000 man 1849.

NOTISER 1850-talet

Carl Anton Setterberg (1813-1858)

Född i Karlstad, död i Stockholm.
I legionen 1850-talet

Notis i Folkets röst 1858-04-28

Natten till den 23 dennes afled härstädes löjtnanten i armén Carl Anton Setterberg i sitt 45:te år. Setterberg var en så tillvida framstående personlighet, att han under fem års tid såsom löjtnant i främlingslegionen med utmärkelse tjenat i Algerien samt derstädes bevistat flera blodiga drabbningar och stormningar. För tillfället anställd i fransk tjenst, deltog han äfven i eröfringen af Bomarsund (1854). Nu senast var han engagerad såsom rekognoscör vid jernvägsarbetena.

August Victor Wickenberg, född 1827, från Karlskrona

I legionen 1850-talet

Riksarkivet

Först anställd i främlingslegionen, så sydstaternas armé.
Brev från Sidi-Bel-Abbès till Ludvig Manderström 1857

Ludvig Manderströms samling. (RA/720599). Volym E 4762

NOTISER 1860-talet

C.T.A. Björck

från Helsinge Regemente.

I dansk-tyska kriget 1864 Deltog med utmärkelse i striden vid Dybbölskansarna.  Han deltog även i försvaret av skansarna under belägringen samt i striden på Als. Han blev den förste svensk officer att utnämnas till Riddare av Dannebrogsorden under detta krig.
Efter en kortare vistelse i Sverige begav han sig till Frankrike och värvade sig till legionen. Officer i Algeriet vid ett Zuavregemente på 1860-70-talet. Förärades med Hederslegionens, riddarkors.
Avslutade sin karriär vid Vestmanläns Regemente. Död 1890

Artikel i Fyens Stiftstidende 14 februari 1914

Löjtnant Björcks levnadslopp

G. A. Broling

Notis i Aftonbladet 1864-04-20

I dessa dagar hafva ytterligare såsom frivilliga afrest härifrån till Danmark: löjtnanten vid Svea artilleriregemente H. O. Prytz* (som med utmärkelse deltagit i mexikanska kriget); hr G. A. Broling (som tagit svensk officersexamen och gjort krigstjenst i franska främlingslegionen) samt studeranden vid teknologiska institutet C. Tisell.

*/ Harald Oscar Prytz. Officer och författare. I den franska armén i Mexiko 1862-63. Camerone? 1863

Notis i Dalpilen 1864-05-14 sid. 3.

H. M. konungen av Danmark har tillagt furiren G. A. Broling wid dalregementet underlöjtnants namn, heder och wärdighet med tillåtelse att så länge han är anstäld i danska armeen bära den för officerare af infanteriet reglementeradc uniform.

Bror Ture Thulstrup-Thun (1848-1930)

(Bror de Thulstrup, konstnärsnamn)

bror-thure-thulstrup.jpgI legionen 1868-1872

Ur Nordisk familjebok / Uggleupplagan 1919.

Tecknare, f. 5 april 1848 i Stockholm, blef 1865 underlöjtnant vid Svea artilleriregemente, anställdes 1868 i franska armén, tjänade vid Främlingslegionen i Algeriet och avancerade under fransktyska kriget till kapten (1871) samt stred mot kommunarderna i Versailles. Han vistades sedan 1872 som civilingenjör i Nord-Amerika. Sin konstnärliga underbyggnad erhöll han i Paris, men egnade sig först efter sin bosättning i New York (omkr. 1875) på allvar åt konsten. T. har lämnat en mängd teckningar till "The Graphic" och Frank Leslies och Harpers illustrerade tidningar samt äfven utfört akvareller och oljemålningar. Företrädesvis berömmes han som militärmålare (bataljmålningar från inbördeskriget i kapitoliebyggnaden i Atlanta och i Soldier’s memorial i Pittsburgh m. fl.), men han har äfven utfört genrer i kostym från 1700-talet, scener och interiörer från Dalarna o. s. v. T-s.

NOTISER 1870-talet

/peter-heliodor-beijerlieb.jpgPeter Helioder Beijerlieb (1842-1903)

I legionen i början av 1870-talet.

Gotlands militärhistoria och Gotlands trupper.

 

 

B. Bergmann

Från Cimbrishamn (Simrishamn)
I legionen 1870- talet

En svensk frivillig i fransk tjenste.

Notis i Bornholms Tidende 12 januari 1871

En svensk Frivillig i fransk Tjenste. Barver? Bergmann fra Cimbrishamn, der som Soldat i Fremmedlegionen blev saaret og taget til Fange af Tyskerne i den første kamp ved Orleans, er nu med adskillige Lidelsesfæller indefluttet i Byen Straubing i Nedre-Bajern. I et Brev til Hjemmet klager han sin store Nød og beder gamle Venner og Bekjendte om Hjælp, da han er blottet saa godt som for Alt. (F.U)

John Andersson

Uppsalastudent
I legionen 1870-?

Artikel i den norske avisen  Aftenposten 1870.11.07

I samma artikel nämns norska och svenska legionärer av svensken  Dahlgren;  stupade Christofferson, Wulff, Anderson, Bergholm, Elgström. Vilka är svenskar?

Nils Alfred Lidén (1848-xxxx)

I legionen 1870

Ur: Biografiska anteckningar öfver lärjungar intagna vid Karlstads högre allm. läroverk åren 1850-63. Göteborg 1916, utarbetade av C. E. Nygren kapten vid Värmlands regemente.

»Om honom skrifver halfbrodern, räkenskapsför. Wilh. L., Hagfors: Som han hade ”dåligt läshufvud” sattes han i färgarelära, och efter utlöpt lärotid reste han till utlandet. I Hannover var han anställd halvtannat år, hvarefter han kom till en sidenfärgare i Lyon, Frankrike, och vid utbrottet af fransk-tyska kriget 1870-71 befann han sig i Paris. Här tog han liksom många andra utländingar anställning i främlingslegionen och blef sårad i ett af utfallen mot de belägrande tyskarne. Knappt läkt och utkommen från lasarättet, tvingades han af kommunen att åter taga musköten. Som disciplinen där var mycket slapp, kunde han lätt tillsammans med 5 andra utländingar göra flyktförsök till regeringstrupperna. Af dessa 6 stupade 4 utsatta som de voro af beskjutning både framifrån och bakifrån. Min bror Nils och en engelsman, Brown, blefvo sårade tillfångatagna af regeringstrupperna, men som min bror hade legitimationspapper klara, blefvo han och hans kamrat frigifna från lasarättet. Nu hade han fått nog af Frankrike och följde mr Brown till London. Där kunde han emellertid ej finna någon anställning i sitt yrke utan gick till sjös. Vid återkomsten från en af sina resor, råkade han i mörkret ramla ned genom en öppen däckslucka till lastrummet och afbröt därvid venstra armen och högra benet och det var från lasarättet i London, han skref hem och berättade sina öden intill 1879. Af en gemensam bekant fingo vi ett par år efteråt veta, att han i London gift sig med en tyska och att han från Australien sändt henne respengar att komma efter. - Det sista vi hört från honom var från Brisbane i Queensland. Han hade då anställning som styrman å en ångare, som trafikerade Australien-Ostasiatiska hamnar och att denne ångare mellan New-Guinea och Sundaöarne blifvit borta med man och allt».

Pettersson, Wexjö. Olsen och Swensen från Danmark

Ledsamma misstag

Notis i Jönköpingsbladet 1870-10-15. Sid. 3.

Flere Skandinaver, som tjenstgjort i franska främlingslegionen, hafwa blifwit tagna för Tyskar och avsända till den afrikanska armén, då efter det olyckliga slaget wid Sédan en order utgafs, att alla Tyskar skulle utgallras ur de friwilliga kårerna. Detta öde hade drabbat skräddaregesällen Pettersson från Wexjö äfwensom djurläkaren Olsen från Fyen och typografen Swensen från Roeskilde. Endast de ordentligaste papper lära skydda för ett dylikt missöde.

***

Från en swensk friwillig.

Artikel i Tidning för Wenersborgs stad och län 1870-11-01

Ur ett "A-B” meddeladt bref från en swensk student som ingått såsom friwillig i den franska fremlingslegionen, meddela wi följande:
Bourges den 7 okt.
Från Tours hafwa wi nu marscherat omkring 15 mil österut till Bourges, en stad med 30,000 innewånare, hvilken wi för närwarande äro sysselsatta med att befästa. I Tours lågo wi i kasern, då wi här deremot nödgas kampera på bara marken. Detta är icke så lätt, som det låter; ty om dagen uppgår wäl wärmen ofta till 25 à 30 grader, men om nätterna är det ganska kallt, detta gör, att be flesta föredraga att tillbringa natten under bar himmel omkring lägereldarne. Jag har nu på 34 dygn inte haft kläderna af kroppen någon natt; man måste hvilket ögonblick som helst wara färdig till uppbrott. Wår uniform består af röd kepi, mörkblå jacka, blodröda byxor, ljusblå kapott, skor och damasker. Dessutom har hwar man fått twå skjortor, 1 par kalsonger, en maggördel och ett täcke. Wår bewäpning består af ett Chassepot-gewär med åtföljande sabelbajonett och tillhörande 134 patroner, Det är endast gräddan af legionen, som ansetts wärdig att stanna här; de öfriga har man skickat till Afrika. Här finnas nu samlade 25.000 man rigtiga kärntrupper ocb detta antal öfas dagligen. bland annat finnes här 8,000 man zouaver och 1,700 turcos. Dessa 1,700 äro de enda, som återstå i stridbart skick af de 12,000 man, som wid krigets början kommo bit öfwer från Algier. Om wår bestämmelse är att här inwänta preussarne och för dem stänga wägen tid södra Frankrike eller att härifrån falla dem i ryggen, kan jag ej afgöra och det beror wäl i främsta rummet på fiendens  blifwande rörelser.
Jag har nu blifwit wan wid lefnadssättet här och skulle vara ganska belåten, om födan wore något bättre. Jag kan knappt fatta, huru fullvuxna karlar kunna lefwa på 1½ skålp. hwetebröd samt 6 lod kött om dagen. Detta är den enda kost, som bestås, ty jag kan icke räkna detta wämjeliga, ljumma watten, som, under namn af soppa, twå gånger om dagen utdelas. Jemförelsen mellan denna föda och den, som bestås straffångar, utfaller säkerligen mycket till den sednares fördel. I följd af denna diet och de kalla nätterna är sjukligheten betydlig. Den blir nog större, när wintern nalkas.

Swenska friwilliga i Paris.

Notis i Tidningen Kalmar 1870-12-19. Sid. 2.

Ett antal främlingar, som qwarstannat i Paris under belägringen, har derstädes bildat en främlingslegion för deltagande i stadens förswar. I denna legion hafwa ingått 19 swenskar, hwilka den 29 nov. erhöllo ordres att utmarschera för att deltaga i det utfall, som börjades påföljande dag. Man afwaktar underrättelser om striden och de i densamma deltagande swenskarnes öde.

Notis i Blekingsposten 1870-12-27. Sid. 2.

Nitton svenskar vid främlingslegionen i Paris skola halva deltagit i utfallet den 2 d:s.

Mauritz Lundberg

I legionen 1873-1879

Notis i Tidning för Wenersborgs stad och län  1879-06-26

Sjelfanklagelse.

Sistliden lördag inställde sig hos stadsfiskalen i Alingsås en okänd person som med anmälan för öfver 6 år sedan i Kalmar län begått en stöld, anhöll att få öfwerlemna sig i rättwisans händer. Mannen togs i förwar och sedan stadsfiskalen å telegrafisk wäg gjort sig förwissad om brottets werklighet, hölls polisförhör, derwid det framgick, att personen är förre volontären och informatorn Mauritz Lundberg från Stockholm, att han i dec. 1872, då han informerade hos kronolänsmannen C. A. Forssell i Kalmar län, ur dennes låsta postwäska tillgrep ett wärdebref innehållande 2.023 kr., hwarmed han rymde öfwer Norge och England till Paris, der han tog anställning såsom soldat i främlingslegionen, i hwilken egenskap han uti nära 6 år deltagit i fälttågen uti Algeriet i Afrika. Drifwen af nöd, hjelplöshet och samwetsagg, återwände han nu till fädernejorden och styrde kosan till Alingsås för att söka en bekant, som han dock icke kunde träffa, hwarefter han sjelfwilligt afhände sig den frihet,  han ansåg sig hafva förwerkat. Han införpassades till länsfängelset, för att befordras till ransakning på ort, som wederbörande tillhör.

Notis i Tidningen Kalmar 1879-06-26

Rättegångs- och Polisärenden
Sjelfangifwelse för brefstöld. 

Från Alingsås skrifwer D. Alleh:s korrespondent d. 22: Sistliden gårdag inkom till stadsfiskalkontoret härstädes en omkring tretioårig man, hwars yttre förråde god uppfostran och bildning. Han war snyggt klädd, men med något luggslitna kläder. Efter det han, på derom framställd begäran, erhållit  ett enskildt samtal med stadsfiskalen, uppgaf han sig heta Mauritz Johan August Lundberg och wara född i Stockholm år 1849. Om sina lefnadsförhållanden uppgaf han, att han, efter att hafwa genomgått Stockholms lyceum, tagit anställning i armén och genomgått underbefälsskolan i Carlsborg. Mellan mötena hade han varit informator hos kronofogden Forssell i Södra Möre af Kalmar län. Under november månad år 1872 hade han sålunda uppehållit sig i kronofogden Forssells hus, och en dag, då denne war borta, hade han öppnat kronofogdens Forssells postwäska samt tillegnat sig ett till denne adresseradt rekommenderadt bref, innehållande 2,023 kr. Med dessa penningar hade han först rest till Göteborg och derifrån till Norge samt widare till Frankrike. I detta land hade han sedermera dels warit i krigstjenst, dels i privattjenst. Sålunda utwisade hans papper, att han fem år haft anställning i franska republikens främlingslegion i Algier. Derefter skulle han haft anställning hos swenske militärattachén i Paris, majoren Staaff, såsom biträde åt honom under exposilionen sistlidet år; hwarjemte han sade sig hafwa haft kortare anställningar på ett par kontor i Paris. Nu wore han emellerlid i saknad af anställning samt utan medel till sitt uppehälle, och han hade derför beslutat att sjelf angifwa sig för sitt ofwanberörda brott. Lundberg togs med anledning häraf om hand af stabsfiskalen, och sedan denne på telegrafisk wäg fått meddelande från kronofogden Forssell om att angifwelsen wore med werkliga förhållandet öfwerensstämmande, togs Lundberg i fängsligt förwar. Han kommer nu att öfwer Wenersborg sändas till Kalmar i och för ransaknings undergående.

Axel Gabriel Oxenstierna af Eka och Lindö (1835 - 1874)

oxenstierna-af-eka-och-lindo.jpgTillhörde den friherrliga ätten Oxenstierna af Eka och Lindö †

Kadett vid Karlberg 1850-10-21. Utexaminerad 1855-04-11. Underlöjtnant vid Svea livgarde s. å. 26/4. Löjtnant 1858-07-17. Kapten 1865-01-28. Avsked ur krigstjänsten 1866-02-20. Extra ordinarie kontorsskrivare vid Stockholms postkontor s. å. Anställd såsom officer vid främlingslegionen i Algeriet 1871–1874.  

 

NOTISER 1880-talet

Rouget de S:t Hermine

I legionen kanske på 1880-talet

( Saknar förnamnet, han bör vara född omkring 1848)

Ur: Skolpojksminnen, med flera glada hågkomster från flydda dagar. Af En gammal skådespelare. (Adolf Hellander) Bonniers, Stockholm 1899:

”…den vackre, älskvärde, ståtlige, men sedan så olycklige Rouget de S:t Hermine, som efter ett lättsinnigt lif i Paris reste till Afrika, gick där in i Främlingslegionen, uppförde sig som en hjälte och stupade i en vild strid mot kabylerna.”

Kan möjligtvis vara denne man som dog 1885 och blev gravsatt fyra år senare:

Freddr. Rouget de St. Hermine. Födelsedatum: --; Avliden: 1885-03-28; Gravsattdatum: 1889-10-19; Ort: Kyrkogård: Katolska Kyrkogården; Stockholm.

Alfred Casimir de Reverony Saint Cyr (född 1834 i Skållerud)

I legionen under andra hälften av 1800-talet. Familjen var invandrad i Sverige 1817 från Frankrike. Uppgifter från Mona Saint Cyr.

Är det någon som vet något mer om Alfred de Reverony Saint Cyr ?

Anbytarforum, :

Alfred Casimir, född 1834 14/1 i Skållerud. Han blev löjtnant men emigrerade före 1872 och befann sig 1883 på okänd ort. 1898 hölls arvsskifte efter honom eftersom han dödförklarats när kan varit försvunnen i mer än 25 år. Först när det var avklarat kunde det hållas arvsskifte efter Charles så att Hilda kunde få ut sin del av arvet efter Hedvig Sofia.

Carl von Lieven

Legionär i Franska främlingslegionen 1884-1885. Avliden och begraven i franska Indokina 1885.
Dagbok förd under tjänstgöring i Franska främlingslegionen i Indokina 1884-1885. Brev till systern Agnes Rosén. Information från Krigsarkivet

E. Swedenhjelm

I legionen 1880-talet

Notis i Dalpilen 1880-06-04

Svensk i fransk militärtjenst.

Förre volontären vid Dalregementet E. Swedenhjelm har nyligen blifvit anställd vid franska främlingslegionen och afreser i dessa dagar från Stockholm till Paris, för att derifrån längre fram fortsätta resan till Algeriet. Hans tjenstgöring der börjar först den 1 september.

C. G. Elgström

I legionen 1870-71 och 1880-?

Notis i Tidning för Wenersborgs stad och län 1880-08-05. Sid 3.

Svenske krigare.

Förre sergeanten wid Göta artilleriregemente G. Elgström, hwilken i dessa dagar blifwit enrollerad wid franska främlingslegionen, reste d. 2 d:s till Paris, hwarifrån han kommer att fortsätta färden till Algier, Herr Elgström,  har förut deltagit i dansk-tysta kriget 1863—64, hwarunder han för fin utmärkt tapperhet blef befordrad till löjtnant i danska armén samt dekorerad med dannebrogstecknet. I senaste tysk-franska kriget deltog äfwen hr Elgström,  såsom löjtnant inom franska armén och gjorde sig äfwen derunder bemärkt för mod och tapperhet, och såsom ett erkännande häraf fick Elgström, mottaga hederslegionens ordenstecken.

Notis i Aftonbladet 1882-12-11

Sjelfmord.

Förliden lördags afton vid 5-tiden afhände sig f. d. kommandeersergeanten i danska artilleriet C. G. Elgström lifvet medelat att mot högra tinningen aflossa en revolverkula. Döden följde nästa ögonblickligen, enligt hvad en vid katastrofen närvarande städerska berättat. Hr Elgström började sin militära bana som konstapelskadett vid Vendes artilleri, men transporterades sedemera till Göta artilleri, der hanbefordrades till underofficer. Då krigsoroligheterna mellan Tyskland och Danmark utbröto var hr Elgström en af de första svenska män, som anmälde sig till krigstjenst. Efter krigets slut utnämndes han till kustsergeant i Skåne och denna tjenst lemnade han, då han 1870 sökte anställning vid främlingslegionen och vid nämnda kår deltog i kriget mot preussarna. Tvänne gånger svårt sårad och af fienden slutligen tillfångatagen, tillbragte han sex månader å en fästning i öfvre Schlesien. Elgström var visd sin död 51 år gammal.

Ur artikel i Göteborgs Aftonblad 1889-03-15

…Till de svenske Dybbelhjältarna som sedan gått hädan, må ock räknas den öfverdådigt käcke f. d. sergeanten vid Göta artilleri. C. G. Elgström, hvilken äfven med stor bravour deltog i fransk-tyska kriget 1870-71 samt tjenade upp sig till officer, men här hemma, midt under freden, härom året jagade en kula för pannan…

Per Hansson-Flygare (1857-1899)

I legionen 1884-1888

Notis i Gotlands tidning 1883-06-09 / Sida 3

Verldsgoodtemplarordens första loge på Gotland stiftades den 7 dennes af H. V. Ö. T. herr A. H. Berg och benämnes »Gotlandsbanéret». Gotland, som är ordens 23:e distrikt, kommer att besökas af flere framstående nykterhetstalare, hvilka med allt nit komma att ifra för ordens vidare utgrening på ön.
Till distriktsdeputerad är utnämd renskrifvaren Pehr Flygare, hvilken såsom bekant förut tillhört Hickmanska grenen af Goodtemplars. Inga fruntimmer mottagas tillsvidare i nämda loge.

Notis i Gotlands tidning 1885-03-07

F. artilleristen Per Flygare, hvilken vi för någon tid sedan omnämde blifvit genom understöd härifrån afsänd till Paris, för att af dervarande svenska legationen erhålla anställning i franska armén, har enligt ingången underrättelse blifvit d. 27 februari afsänd till Algier och enrollerad i främlingslegionen derstädes.

Notis i Gotlands tidning 1885-04-06.

I utländsk krigstjenst.

Pehr Flygare, f. d. medarbetare i Gotlands Allehanda, skrifver den 5 april till Oskarshamns Posten bland annat, att han, som i slutet af 1884 lemnade fädersneslandet samt inträdde i fransk krigstjenst vid den beryktade främlingslegionen i Algeriet, efter ett par månaders fälttjenst i Afrika haft vexlande öden af hvilka särskildt nämnas strider i Tonkin. Flygare har, trots alla oroligheter i det aflägsna landet, dock med ihärdighet och under stora försakelser slagit sig fram.

Godtemplaren och främlingslegionären Per Hansson-Flygare dog 1899 i fattighuset i Visby, av hjärnblödning och kronisk alkoholsjukdom, 42 år gammal.

Gotlands militärhistoria och Gotlands trupper.

Johan-Otto-Elis Cederblad (1860-1895)

I legionen 1883-1895

Notis i Dalpilen 1885-12-18

Ett par gånger förut har jag nämt en ung svensk, Elis Cederblad, bördig från Norrköping, hvilken kämpat i fransmännens led, först i Algier, sedan mot "Svarta flaggan" */ i Tonkin. Han är nu i Paris; febersjuk å ett militärhospital. För någon tid sedan sändes ett antal febersjuka från krigsskådeplatsen; den unge C. var en af dem. K. R.

*/ Svarta flaggan, kinesiska hjälptrupper i Tonkin mot fransmännens invasion.

Notis i Östergötlands veckoblad 1886-02-05

Swensk i utländsk krigstjenst.

I tidningarne lästes för någon tid sedan, att en ung swensk, Elis Cederblad,  som deltagit i fransmännens leder under Tonkinkriget, låg febersjuk i militärhospital i Paris. Hr E. är nu återstäld från feberattacken och befinner sig för närwarande i en kommendering i Tiaret, en ort på Atlasbergen i norra Afrika. Hr C., bördig frän Östergötland, har under kriget uppfört sig mycket hedrande och som uppmuntran derför flera gånger anförtrotts wigtiga uppdrag. Hr C„ som är inrullerad i Främlingslegionen, wäntar dagligen på underofficersfullmagt, hwarpå han efter högst 3 års förlopp bör erhålla inträde i krigsskolan i S:t Cyr för att efter fullbordade studier utnämnas till officer i aktiva franska armén. Samma legion hyser icke så få swenskar inom sig, och wåra landsmän åtnjuta i allmänhet särdeles godt anseende inom den brokiga truppen.

Artikel i Tidning för Wenersborgs stad och län 1887-05-02

En svensk i främlingslegionen

Från hr Elis Cederblad har till anhöriga i Norrköping ingått ett bref, dateradt fästes Les Saulet, hvarur N. T. anför följande:
En nordbo, som skälfver af köld i Afrika, förefaller eder kanske egendomligt. Det är icke desto mindre en sanning. I slutet af Februari föll i Geryville (Sud. Algeriet) snö ända till en meters djup, åtföljd af en bitande kyla. All exercis upphörde genast och soldaterna kommenderades att undanrödja snön, för hvilken sydländingen har en verklig fasa. Genikåren förfärdigade i hast en sorts snöplog och mulåsnor drogo den genom kasernens och stadens gator. Legionärernas spadar gjorde dock mera verkan. Fem dagar senare var allt spår af snö försvunnet, och en glödande hetta aflöste kölden. Geryville som under några dagar varit dödt, vaknade på nytt till lif, Karavaner af kameler och åsnor och beridna araber genom- ströfvade gatorna, fönstren öppnades, vackra judinnor och spaniorskor läto sina förtjusande anleten på nytt smekas af öknens brännande sirocco.
Den 1 Mars lämnade jag Geryville efter 4 månaders vistelse därstädes. Jag fick nämligen af garnisonskommendanten i Geryville order att med 53 man aflösa garnisonen i "Les Saules" ett litet fäste, tre dagsresor från Geryville och beläget i midten af sandöknen. Jag är här högste befälhafvare och herskar som en liten furste i sin borg. Min garnison består af 53 man af 2:dra främlingsregementet med nödigt befäl, 3 soldater af 4:e husarregementet, som hafva i uppdrag att bevaka telegraflinien för arabernas okynne, en soldat af 49:e linjeregementet, som är fästets telegrafist och postmästare, en soldat af "Chasseurs d’Afrique" och en dito af 2:a Spahisregementet, hvilka göra tjänst som gendarmer, tvänne träng- soldater med sina mulåsnor och lastvagnar, hvilka äro till min disposition, för att undanrödja sanden, som siroccon slungar mot fästet, vidare en korporal och fem soldater af administrationen for bevakandet af magasinet af lifsmedel för trupper, som passera här, och för att baka bröd, samt en sergeant af geniet, som är här i och för arbeten; summa 68 man. Fästet består af tvänne delar, redutten och "La basse redoute". Den förra, som är omgifven af höga stenmurar med skottgluggar, består af 1) kaserner, 2) en liten byggnad, som bebos af undertecknad och som dessutom innehåller ett rum för resande officerare och deras fruar, och ett annat för beva- randet af garnisonens öfverflödiga sängar, sängkläder verktyg, lifsmedel etc, 3) tvänne större magasiner, 4) posten och telegrafen, 5) fängelse, 6) bostad för genisergeanten, 7) kruthus. I basseredouten, som omgifves af jordvallar, finnes ett stall för garnisonens hästar och mulåsnor, ett dito för posthästarne och ett hus för deligenskuskarne. Dessutom bor der en civil köpman, jude hos hvilken jag är i pension.
Tjugo man af mitt folk utföra arbeten för geniet. De äro nu sysselsatta med att leda in vatten i redouten. De öfriga upptagas med exercis och allehanda arbeten, såsom att bortskaffa sanden och plantera träd. Jag har erhållit af brigadgeneralen ej mindre än 800 små träd att plantera. Så nu börjar jag lära trädgårdsmästareyrket. Lyckligtvis har jag i mitt detachement en soldat, som i forna dagar idkat detta yrke. Det är i sanning förvånande, hvad träden frodas här i ökensanden. För ett tiotal år sedan planterades här ett tjog popplar, som nu hafva en ansenlig höjd, ej en enda är utdöd. Jagt är det enda nöje man har här. Gazeller, antiloper, mufflonger, schakaler, hyenor och harar svärma här omkring. Väggarne i mitt rum äro nu nästan fullständigt beklädda med gazell- och antilophudar. Tid efter annan anlända araber med sina kameler eller åsnor ned ifrån öknen för att hemta vatten, hvilket de transportera i säckar förfärdigade af hudar. De hafva vanligen sina kvinnor med sig. Dessa äro, märkvärdigt nog i motsats till de i städerna bosatta arabkvinnorna, ej dolda af slöjan. Man kan bland dem ofta få se de vackraste ansigten, hvita som snö. Skada är, att de tidigt, redan vid 10 å 11 års ålder, tatuera sig. Dessa blåa fläckar på kinderna och i pannan förhöja ingalunda deras skönhet, något som de dock föreställa sig. Nästan dagligen se vi ofantliga får- och kamelhjordar, hvilka äfven komma hit i och för vattnets skull. De uppgå ofta till 6- á 700 får och ett par hundra kameler, bevakas af araber och deras arabiska hundar, långhåriga med ett utseende, som påminner om vargens. De senare äro särdeles fiendtligt sinnade mot soldater. Så snart de se röda benkläder krypa de lömskt bakom, och innan man vet ordet af, har man pantalongerna sönderrifna och i värsta fall ha några gram kött följt med. Häromdagen gjorde jag en liten tur nedåt öknen, ridande på en kamel. Detta sätt att färdas är allt annat än behagligt. Så länge kamelen varsamt skrider fram, går det väl an, men då han börjar springa, anfäktas man af den stygga sjukdom man kallar sjösjuka. Inelfvorna skakas om i kroppen på ett ohyggligt sätt. Man gripes af en stark längtan att färdas till fots. Men som kamelföraren ofta ej förstår ett enda franskt ord, måste man plågas under några timmar, tills man lyckas få honom förstå, att man vill stiga ned på marken. Under denna utflykt var jag i tillfälle att få åse ett bröllop, som firades i ett arabläger, sex kilometer från "Les Saules". Brudgummen var en rik ökenarab, ägare af flere hundrade kameler och får i tusental, hästar och många hustrur.
Bruden var från en arab-by. Hon anlände i en sorts paviljong, rikt utstyrd med draperier och guld- och silfverbroderier samt fastsnörd på en stor hvit kamel. Hon var omsorgsfullt dold däri, det var omöjligt att få se en skymt af hennes ansikte. Kamelen stannade framför brudgummens tält, och arabmusiken, som gnält hela tiden, tystnade och "fantaisian" började. Den består deri, att 6 å 7 arabiska ryttare aflägsna sig 100 å 150 meter, placera sig derpå på ett led och anlända i sporrsträck, på en gång aflossande sina skott. Derpå kasta de sig bakåt i sadeln, lyftande sina vapen ofvan hufvudet. Detta upprepas åtskilliga gånger. Vanligen äro ryttarnes hästar utstyrda med sadlar och tyglar af de mast lysande färger och rikt försedda med guld- och silfverprydnader. Efter "fantaisians” slut börjades på nytt musiken af trummor och vedervärdiga flöjtar, hvarur man kan frambringa blott en enda ton. Kamelen lades på knä, paviljongen sattes varsamt på marken och bars därpå in i brudgummens tält, utan att man var i tillfälle att se bruden. Sedan utfördes under hela aftonen musik och "fantaisia", man kalasade med kokosnötter, dadlar, honung, smör och mjölk, som med undantag af kaffe var den enda dryck som bestods. Araben är ingalunda begifven på starka drycker. En och annan gång händer det bland de i städerna boende, att de lära sig dricka absinth. Är väl början en gång gjord, så fortsätta de tills de i grund och botten blifvit förstörda af drickandet.

Notis i Dalpilen 1896-01-03

Svensk död i Algier.

Sergeanten i franska Främlingslegionen J. O. Cederblad från Norrköping afled redan i höstas på ett militärsjukhus. Han hade tjänat 13 år i franska armén.

Notis i Norra Skåne 1896-01-04

Död i "främlingslegionens" tjenst.

Sergeanten i andra franska främlingslegionen Elis Cederblad afled den 28 sept. På militärsjukhuset i Saida i Algeriet. Dödsorsaken var klimatfeber. C. har i 13 år varit i tjenst i franska armén och deltagit i flere strider, bl. a. i fälttåget i Tonkin. Han innehade Tapperhets- och Tonkinsmedalj. Han var 36 år gammal och sörjes närmast af moder och två systrar.

Henric Ljungqvist, Carl Lindahl, Ekdahl

Notis i Dagens Nyheter 1886-02-19

Svensk död i Tonkin.

Från Arsew i Algeriet mottog vi i går afton från en person som tecknar sig ”Henric Ljungqvist, f.d. förste konstapel vid Svea artilleriregemente”, ett bref, hvarur vi, med allreservation för öfrigt, meddela följande:
I början af år 1884 utgingo från fäderneslandet två unga svenskar, Henric Ljungqvist och Carl Lindahl, för att ingå i fransk krigstjenst. I slutet af samma år afgingo de från Afrika till Formosa, hvarifrån de efter fem månaders oupphörliga strider öfversändes till Tonkin. Här insjuknade båda i febern, och Carl Lindahl så hårdt att han den 23 september 1885 i Phu-nho-Quan afled i en ålder af 22 år. Den öfverlevande kamraten har nu på grund af sin sjukdom återsändts till Afrika i och för helsans återställande.
Så är äfven förhållandet med de öfriga svenskar, ungefär tio till antalet, hvilka i främlingslegionen tjena Frankrike. De kunna ej uthärda Tonkins ytterst osunda klimat, utan afsändas sjuka och förstörda till helsan i Afrika.
Sistlidna år afled äfven i Hanoi en ung svensk vid namn Ekdahl, hvilken tjenstgjorde som furir i legionens 3:e bataljon. Den aflidne Lindahl uppgifves ha varit första konstapel vid Svea artilleriregemente.

Victor Eklund

I legionen 1880-talet

Notis i Östergötlands veckoblad 1886-03-26

Svensk död i utländsk krigstjenst.

1 september månad förra året afled f. underlöjtnanten vid Norrbottens fältjägarekår W. Eklund å hospitalet i Hai- Phong i Tonkin, meddelar Skellefteå tidning. Eklund genomgick Carlbergs krigsskola. hvarefter han utnämndes till underlöjtnant vid Norrbottens fältjägarekår, derifrån han dock inom ett par månader tog afsked. Han ingick såsom rekryt vid främlingslegionen i Alger, hvarest han af ett krigserfaret befäl aktades så högt, att han inom kort blef furir, och på hösten 1884 skulle skickas till krigsskolan i Saint Cyr, då han vid samma tid beordrades till Tonkin, der han deltog med tapperhet i flera bataljer, men slutligen dukade under för en elakartad feber.

Karl Erik Widman, Edwin Ekdahl, Adolf Lagerheim och (William) Kohrtz

I Tonkin 1880-talet

/legionar1884tonkin.jpg<Så här kunde de se ut då!

 

Notis i Östergötlands veckoblad 1886-07-23

 Swenskar döda i Tonkin

I ett bref, daterat Thai-Ngnyen i Tonkin den 6 Febr. 1886, till den swensk-amerikanska tidningen "Swenska Posten" meddelar en i franska främlingslegionen tjenande swensk, som tecknar sig "B . . .e", att af de under året 1885 till Tonkin komne 10 swenskarne lefwa f. n. endast  brefskrifwaren sjelv, en ung man wid namn Kohrtz och Adolf Lagerheim. De twå sist avlidne woro studenterna Karl Erik Widman, son af avlidne fabrikör G. A. Widman på Kungs-Norrby, och Edwin Ekdahl, båda soldater wid legionen.
Brefskrifvaren tillägger, att klimatet är icke egnadt för söner af gamla Swerige, och dessa göra klokast i att icke komma hit. Utsigterna förbefordran äro heller icke så stora som man tror. Bernadotte-karrierernas tid är förbi, ej minst wid den sällsamma blandning af äfwentyrare från alla länder, som bilda främlingslegionen, hwilken efterträdt Trencks pandurer och Napoleon l:s demoner i krigshistorien.
Generalerna, sjelwa fransmän, wilja så mycket som möjligt spara eget lands blod och sända derför alltid främlingslegionen först i strid och först till de mindre sunda platser, som kräfwa militär.
Ur det i öfrigt rätt intressanta brefwet tillåta wi oss göra följande utdrag:
....."Och nu något om mitt äfwentyrarelif wid den beryktadefrämlingslegionen. Jag har under åtta månaders fälttjenst i Afrika genomtågat Orans ödemarker från norr till söder, från öster till wester; swettats hårdt intill döden i öknarne och frusit som en hund på bergstopparne af Atlas.
Kom så i oktober ordern att 400 "friwillige" af legionen skulle afgå till Tonkin. Jag skyndade att anmäla mig och — nu är jag här. Wi kommo i hög tid. Febrar och kolera hade mägtigt biträdt kineserna med att förtunna wåra leder. Af de sistlidne Maj hit till Thai-Ngnyen kommenderade 200  man återstodo wid wår ankomst 60 bleka, wacklande sjuklingar, och swarta flaggans (le pavillon noir) folk härjade de annamitiske byarne i närheten utan att något allwarsamt kunnat emot dem företagas.
Redan andra dagen efter wår ankomst bröto wi derföre upp mot Hung-Jung, ett öfwergifwet citadell, hwarest ett band på 500 man slagit sig ned. Då wi med möda hunnit bryta oss igenom den 30 kilom. långa snårstigen, mötte oss en förfärlig fast ej owäntad syn. Citadellet och byn stodo i ljusan låga, hwar- jemte afhuggna hufwuden och andra lemmar från det olyckliga byfolket lågo kringkastade härs och twärs. Ingen lefwande warelse syntes till utom en wilsekommen tupp, som genast blef en mordisk och hungrig legionärs byte. I tre dagars tid jagade wi röfwarne i omkringliggande skogar och berg, nedgörande alla som påträffades. Sedan dess ligga wi på ständiga rekognosceringar, taga oss endast då och då en dags hwila i soldatkwarteret Thai-Ngnyen.
Här är en egendomlig och wild natur. Af farliga odjur må nämnas tigrar och giftiqa ormar i mängd. Det har händt att skildtwakter bortsläpats af de förre. Klimatet är, med undantag af de twå regnmånaderna Februari och Mars, mycket hett, men ej så nyckfullt och förargligt som i Afrika".

 Notis i Östergötlands veckoblad 1886-07-30

 "Swenskar döda i Tonkin".

För ett par nummer sedan meddelades efter en amerikansk tidning att twå swenska studenter, bland dem Karl Erik Widman - son till aflidne fabrikör Widman på Kungs-Norrby — skulle i början af detta år avlidit i Tonkin. Med anledning af denna notis hafwa wi från den nämnde studentens moder, enkefrun Mathilda Widman, erhållit ett berigtigande så lydande:
"Med anledning af en i Östgöta Correspondenten intagen ur en amerikansk tidning hemtad, notis, att min son, studenten Carl Erik Widman skulle aflidit i Tonkin i början af detta år, får jag upplysa, att denna underrättelse lyckligtwis icke är med sanna förhållandet öfwerensstämmande, enär jag flera gånger detta år och senast förra månaden mottagit bref från honom. Anledningen till den förhastade notisen torde härröra derifrån, att min son insjuknade i kolera i Tonkin och fördes ifrån sina kamrater, hwilka sedan ej sågo honom mera, emedan han återwände till Algier, hwarest han för närwarande wistas, fortfarande tillhörande främlingslegionen".

Tidningen Upsala  n:o 138, 25 November 1886  sid. 2.

Svenskar i främlingslegionen.

Ur ett bref i Smålandsposten meddela vi följande: Från 1883 till början af 1885 läto sig engagera: två Upsalastudenter Carl Eric Widman och Elis Cederblad, en Lundastudent Edvin Ekdahl, en f. d. Underlöjtnant vid ett av våra norrländska regementen Victor Eklund, en skrivare Pehr Flygare från Visby, en ung Lagerheim från Stockholm, två f. d. Artillerikonstaplar Ljungqvist och Lindahl samt en kontorist Kohrtz från Skåne. Alla desse blefvo snart sände från Afrika till Tonkin. Der dogo inom kort Eklund i feber, Ekdahl och Lindahl i kolera. Lagerheim blef redan efter en månads vistelse i ”rislandet” återsänd på konvalescens och dog i tyfus vid ankomsten till Sidi-Bel Abbes i Oran.
Falkengren, Widman, Cederblad och Ljungqvist gingo äfven i slutet af 1885 till Afrika på konvalescens så att i Tonkin finnes nu endast af svenskar Flygare och Kohrtz.
Voila, svenskarnas öde! Ingen af dem har gjort nämnvärd carrièr (Cederblad ensam har hunnit underofficersgraden) och ingen har ens förunnats döden ”au champ d’honneur”

Notis i Aftonbladet 1887-02-09

Handlar om att William Kohrtz och Flygare - den förre från Skåne och den senare från Gotland är de enda kvarvarande svenskar i Tonkin, men att det nyligen ditländt en Stockholmare hr Veinberg.

Notis i Aftonbladet 1889-02-19 medddelas att Kohrtz  äldre vapenbröder hrr Weinberg och Flygare återvänt till Algier.

William Kohrtz (1862-1915)

Född i Augerum, Blekinge, död i Sydamerika.
I legionen 1885-1889

Notis i Norra Skåne 1887-10-06

 Svenskar i Tonkin.

I den franska ockupations-kåren i Tonkin. som alltjemt har att utkämpa mindre men blodiga strider i det aflägsna landet, befinna sig för närvarande två unga svenskar hrr William Kohrtz och Flygare*).
Från den förre har i dessa dagar "underrättelser ingått till hans i Helsingborg bosatta anförvandter hvaraf man finner att våra modige landsmän fortfarande lyckligt och väl trotsat alla det oregelbundna fältlifvets strapatser och faror.
Att dessa icke äro obetydliga framgår av hr K:s upplysning att utaf den förstärkningskår på 120 man som han för 18 månader sedan åtföljde från Algier numera endast ett tjugutal finnes qvar i lifvet. En stor del duka under för det högligen ohelsosamma klimatet, och det ständiga förpost- och "guerilla"kriget decimerar trupperna i längden oerhördt. Eget nog hafva de båda nordboarne bättre än de fleste af deras sydeuropeiska kamrater i främlingslegionen kunnat uthärda det för européer mördande klimatet, men det säger sig sjelft att de med längtan motse den stund, då deras kompani drages tillbaka från den asiatiska krigsskådeplatsen till Algier, hvilket dock ej torde ske ännu på flera månader.
Hr Kohrtz, hvilken liksom hr Flygare innehar underbefälsgrad, har blifvit föreslagen till ytterligare avancement och är rätt belåten med sin ställning ehuru tjenstgöringen är i hög grad ansträngande.

*) Per Hansson-Flygare: Se "Gotlänningar i främlingslegionen"

Notis i Norra Skåne 1888-03-13

Svensk frivillig i franska Tonkin-expeditionen.

Från Sontoi i Tonkin har nyligen bref ingått från vår unge landsman William Kohrtz till hans i Helsingborg bosatte andförvanter, varaf framgår att hr K. som är anställd i främlingslegionen, är fullkomligt återställd efter en af det osunda klimatet härrörande sjukdom och ånyo befinner sig i aktiv tjenst. Såsom erkännande af hans uthållighet och mod har han erhållit sergeantfullmakt och Tonkin-medaljen. De två år under hvilka hr K. förbundit sig att kvarstanna å krigsskådeplatsen, äro nu tilländalupna och torde han dermed, och om han så önskar kunna blifva fri från sin anställning i främlingslegionen. Ännu har han dock ej beslutat sig för huruvida han skall uttjena den återstående värvningstiden i Algier eller återvända till hemlandet. Om ytterligare avancement inom franska armen är att påräkna torde hr K. stanna qvar ehuru hans helsa icke kunnat undgå verkningarne av det för européer osunda klimatet och en ytterst ansträngande tjenstgöring.

Notis i Göteborgs Aftonblad 1889 07-19

Hemvändande svensk medlem af franska främlingslegionen

Från Tonkin återkom i tisdags hr William Kohrtz, hvilens närmaste anförvandter äro bosatta i Helsingborg. Hr K., som är 27 år gammal och i omkring fyra år tillhört franska främlingslegionen, hvarunder han med utmärkelse deltagit i de mennisko- och penningförödande striderna i Tonkin, der han förvärfvat underofficersgrad samt Tonkinmedaljen och derifrån han för öfrigt medför de vackraste visord af sitt befäl om mod och pligttrohet, har lidit icke så litet af fältlifvets strapatser och klimatets osundhet, men hans helsotillstånd är ej mera medtaget, än att han snart nog under färdeneslandets friskare luftstreck torde repa sig, säger Öresundsposten. Till de sorgliga minnena af sin krigstjenst i det avlägna landet räknar hr. K. förlusten af några landsmän, som skördats derute dels af klimatfebern, dels af ”piraterna”.

Ur artikel i Aftonbladet 1889-07-24

Kohrtz kom tillbaka till Helsingborg och Sverige den 16/8 efter fyra års tjänst i legionen. Under sin tjänstetid avancerade han till korpral 1887 och sergeant 1888 och erhöll Tonkinmedaljen.
I artikeln nämns också hans kamrater P. Flygare, Widman, Cederblad, Holmgren, Sandell och Lagerheim.

Adolf och Alfred Lagerheim (Bröder)

lagerheim-vapenskold.jpgTillhörande de  Adliga och friherrliga ätterna LAGERHEIM nr 2118 och 341

Adolf, född 1867-01-28 Nykvarn. Soldat vid 1. främlingslegionen i fransk tjänst. Erhöll medalj för deltagande i fälttåget i Tonkin 1885. Död 1886-02-02 i Sidi-Bel-Abbès i Algeriet.

Alfred, född 1873-03-03 i Paris. Anställd vid främlingslegionen i fransk tjänst 1897–1900. Överflyttade till Nordamerika 1901. Död 1920-11-01 i Lake Förest. Ill., USA.

Se också andra notiser om Adolf Lagerheim.

NOTISER 1890-talet

Axel Falkengren

Svenska Dagbladet 1891-02-28 

Svensk i fransk militärtjänst

Vi meddelade för några dagar sedan en del namn på landsmän hvilka tagit värfning i franska främlingslegionen. Till dessa namn kan läggas ännu ett, och detta dertill buret af en bland de svenskar som allra först stälde sig under franska republikens fana. Dåvarande banktjenstemannen i Kristianstads enskilda banks hufvudkontor, Axel Falkengren, begaf sig för ett tiotal år sedan ut för att söka lycka och äfventyr. Det dröjde icke länge innan han blef enrollerad såsom frivillig bland Tonkintrupperna men icke heller länge innan en svår blessyr afbrt hans krigarbana.
För närvarande bekläder hr Falkengren i likhet med en mängd andra individer från Tonkin, en blygsam plats vid Paris-polisens civila afdelning.

Ekdahl, Eklund, Lindahl, Lagerheim, (Döda)
C. E. Widman, E. Cederblad, (V.)Quensel, Jonsson, Swensson.

I legionen 1880-90 tal.

Notis i Tidningen Kalmar 1891-02-28. Sid. 3.

— Swenskar i fransk krigstjenst.

Under de senaste åren ha omkring 12 swenskar tjenstgjort i de båda franska främlingsregementena. Af dessa äro 4 döda (Ekdahl, Eklund, Lindahl och Lagerheim). De ännu qwarwarande, hwilka samtliga äro mer eller mindre brutna af sjukdom och strapatser, äro följande:
C. E. Widman, underlöjtnant, engagerades såsom soldat år 1883, tjenstgjorde i Tonkin-kriget år 1885. Han befordrades sistnämda år till underofficer och tjenstgör för närwarande i andra främlingsregementet wid hufwudstationen Saida.
E. Cederblad, sergeant, engagerades samtidigt med den förstnämde och tjenstgjorde äfwen samma år i Tonkin. Hr Cederblad befordrades strax efter sin återkomst derifrån till sergeant och är nu som sådan tjenftgörande i Saida. (Död 1895, se egen notis!)
Quensel, sergeant, engagerades är 1887. Han tjenstgör för närwarande wid första främlingsregementet i Tonkin i garnisonen Lam och är häftigt angripen af landets sjukdomar. (Död 1894, se notis nedan!)
Jonsson engagerades 1887 och tjenstgör som soldat i Tonkin wid garnisonen Kaouba. Han är likaledes mycket sjuk.
Swensson engagerades samtidigt med Jonsson och tjenstgör i Afrika såsom soldat wid garnisonen Mécheria.
Detta enligt uppgift till D. N. af en med förhållandena bekant swensk militär.

Carl Ernst Källander eller Kjellander (1865-XXXX)

Notis i Vestkusten, Number 53, 30 December 1892

/annamitiska-drakorden.jpgPoliskonstapeln Carl Ernst Kjellander, som tjenstgjort vid Främlingslegionen och såsom underofficer deltagit i flera strider i Tonkin samt derför erhållit tapperhetsmedalj, har från president Carnot erhållit "Gröna Drakens orden." */

Notis i Tidningen Kalmar 1899-06-12. Sid. 2.

»Gröna Draken»*/

Det fins ej många här i Sverige som äro riddare af »Gröna Draken !» Men det fins två, säger »Hvad Nytt?» En af dem är öfverkonstapeln Kjellander i Jakob i Stockholm. Han var i onsdags uppe i rådhusrätten och tolkade för en italienare och visade sig då med flera utmärkelsetecken på bröstet. Öfverkonstapeln Kjellander är en ännu ung och kraftfull man, men han har pröfvat mycket här i verlden. Han deltog nemligen som fransk soldat i kriget i Tonkin, då han tillhörde »Främlingslegionen», och utmärkte sig då för stor tapperhet. På sjelfva slagfältet vid Diaz fäste general O'Connor på hans bröst »Gröna Drakens» ordenstecken, sedan Kjellander förut eröfrat »Tonkin-medaljen» för tapperhet i fält. Öfverkonstapeln Kjellander har varit med ute »der knifvarne gick». Han har sålunda ett bajonettstygn i benet, en kula i axeln och en i ljumsken. Men likväl vandrar han sin väg genom verlden på ett sådant sätt, att man icke kan märka, det han är på något sätt skadad.

*/ Bör vara Annamitiska Drakorden-Dragon d'Annam

Notis i Tidningen Kalmar 1906-08-04. Sid 2.

En stadsfiskal, som varit i krig.

Den nyutnämnde stadsfiskalen i Hernösand, G. E. (Ernst) Källander, är troligen den ende af Sveriges stadsfiskaler, som deltagit i krig. Han har tillhört franska främlingslegionen och har deltagit i fransmännens krig i Afrika. Källander har i flera år innan han blef kommissarie i Helsingborg varit detektiv i Stockholm och användes här ofta som tolk och öfversättare hos polisen.

Johan Håkan Ejde (1861-1907)

 Löjtnant i Franska armén (Främlingslegionen?) 1880-90-talet.

Gotlands militärhistoria och Gotlands trupper.

A. H. Ljungqvist

I legionen 1884-86

Notis i Dagens Nyheter1893-11-02

En Svea-artillerist i Tonkinkriget.

/tonkinmedaljen.jpg/annamitiska-drakorden.jpgVexlande öden i fransk krigstjenst ha upplefvats af sergeanten vid Första Svea artilleriregemente A. H. Ljungqvist.
Efter att redan vid 19 års ålder ha uttjent en kapitulation vid Svea artilleriregemente och derunder avancerat till förste konstapel, afreste hr Ljungqvist i sällskap med en annan förste konstapel Lindahl till Frankrike, der de den 26 april 1884 värfvades för främlingslegionen i Afrika. På grund af sin militära underbyggnad kunde de redan efter blott 2½ månaders rekrytskola sättas in i en af de bataljoner, som den 3 december samma år afgingo från Alger till Kolung å ön Formosa i Asien. Den 25 januari 1885 deltog bataljonen i den första drabbningen, och under 5 månader derefter följde oupphörliga strider, till ön öfverlemnades och trupperna fördes till Tonkin. Efter att hela året ha deltagit i koloniernas i Tonkin strider, angreps hr Ljungqvist aå hårdt af klimatfeber, att han måste sändas till Afrika, dit han ankom julaftonen 1885.
Under 3 månader vistades han derefter å en konvalecentort å Afrikas Medelhafskust och skulle å nyo begynna tjenstgöra i garnisonsorten Sidi Bel Abbès, men måste den 26 september 1886 hemsändas. Utrustad med sin uniform och – 3 francs skulle han fortskaffa sig från Marseille till Paris, och dit kom han också genom svenske konsulns i Marseille hjelp. Der togs han om hand af svenske militärattachén, och så småningom segrade hans starka natur; helsa och krafter återkomo.
Hans kamrat, konstapel Lindahl, hade dukat under för klimatfebern.
Vid återkomsten till Sverige ingick hr Ljungqvist i slutet af 1886 å nyo vid Svea artilleriregemente, der han för ungefär 1 år sedan blef sergeant. Hr Ljungqvist, som redan förut fått Tonkinmedaljen, har i dessa dagar dekorerats med Annamitiska Drakorden.

Notis i Dalpilen 1893-11-10. Sid 6.

För utmärkelse i främmande krigstjänst har sergeanten vid Första Svea artilleriregementet A. H Ljungqvist tilldelats Annamitiska Drakorden. Ljungqvist, som redan förut innehar Tonkinmedaljen, var 1884—86 anstäld vid franska främlingslegionen i Afrika och deltog med den med utmärkelse i striderna å ön Formosa och Tonkinska fastlandet.

E. J. V. Quensel

I legionen 1887-1894

Notis i Dalpilen 1894-03-22. Sid. 3.

Förre löjtnanten vid Vendes artilleriregemente V. Quensel har aflidit på ett militärsjukhus i Algier, han var anstäld i främlingslegionen.

Notis i Vestkusten, Number 13, 13 April 1894

Kristianstad. Afliden svensk krigare.

F. d. löjtnanten vid Vendes artilleriregemente E. J. V. Quensel, anstäld i fransk krigstjenst såsom sergeant-major vid första regementet af främlingslegionen, har aflidit på ett militärsjukhus i Alger.

Har fått lite information om Quensel från Mats Pettersson:

"Jag kollade upp honom. Han hette Ernst Johan Eberhard i förnamn och var född den 8/2 1859 i Landskrona. Utnämndes till löjtnant på Wendes i Kristianstad 26 maj 1882, gifte sig 12 april 1883, flyttade till Landskrona 23 april 1883 och tog avsked i april 1885. Därefter har han nog rymt utrikes från hustrun. Han noteras ”saknar betyg från 17/11 85 till 8/10 86” och med noteringen ”vistas utrikes” fördes han därefter till obefintlige-boken för Kristianstads Garnisonsförsamling. (Båda hans bröder hade stuckit till Amerika.)"

Mats Pettersson har även bidragit med en artikel om Edvard Stjernström HÄR

Alf Karl Hajdukiewicz de Pomian (1867-1972)

/pomian.jpgFödd och död i Stockholm. I legionen 1890-talet

Från KMF anlista:

Generalkonsul i republiken Polen, Kommendör av Polonia Restituta. Studerade juridik och ekonomi i Paris och Stockholm. För en tid var han en representant för svenska företag i Indien och Afrika där han också tjänstgjort i främlingslegionen. Efter att ha återvänt år 1895 gav han ut en bok med titeln "Dahomey land och folk".

Hans föräldrar, Joseph Alphonse Hajdukiewicz, född i distriktet Trakai i Litauen 1831, dog 1873 och hans hustru Olimpia Pietkiewiczówna kom 1866 till Sverige, där de antog namnet Pomian. Ryska konsulatet krävde utlämning av båda, den svenska regeringen motsatte sig så starkt att de beviljade dem permanent uppehållstillstånd.

Axel Walleen

I legionen 1890-talet

Notis i Tidning för Wenersborgs stad och län 1894-06-15. Sid. 2.

Typograf — krigare.

Typografen Axel Walleen, som efter att under flere år ha arbetat å åtskilliga boktryckerier inom Sverige, hvaribland äfven i Venersborg, afreste för omkring 7 år sedan till utlandet, där han, att börja med, arbetade i sitt yrke i Tyskland och Schweitz. Ett par år därefter omtalades i svenska tidningar, att han antagit anställning i Franska främlingslegionen, hvilken som bekant har sitt hufvudkvarter i Algeriet. Hr W. deltog i legionens kampanj i Tonkin, där han och hans kamrater i rikt mått fingo pröfva på fältlifvets alla vedermödor. Han var med i åtskilliga större och mindre drabbningar, men hade den turen att icke erhålla någon blessyr, äfvenså hade det, som kändt, i hög grad osunda klimatet ingen nämvärd invärkan på hans starka och sunda fysik. Herr Walleen, som vid genomresan här under några timmar gästade forna kamrater, har i dag afrest till sitt hem i Vermland.

Notis i Dalpilen 1894-08-31. Sid 6.

Svenskar i franska främlingslegionen.

Den 22 d:s afreste söderut 6 unge män, däraf 4 f. d. gardister, 1 f. d. pontonier, 1 f. d. artillerist, för att söka anställning vid franska främlingslegionen. De ha en tid arbetat vid de norrländska järnvägsbyggnaderna, men sedan dessas afslutande ej lyckats skaffa sig nya anställningar och därför beslutit söka sin lycka vid nämda legion.

Notis i Tidningen Kalmar 1894-09-17. Sid. 2.

Swenskarne i franska främlingslegionen tyckas bli ganska talrika. Så afreste, berättar D. N., i onsdags inte mindre än 8 unge män, f. d. militärer, för att söka anställning i nämda legion. Flertalet af dessa har i år uttjent sin kapitulationstid wid wåra garnisonsregementen. Wid nämda regementen råder för närvarande fullständig wurm för att resa ut och komma in wid franska främlingslegionen. Der ämna de nemligen mycket fort stiga i graderna, något som de tror wara ganska lätt.

G. E. Jonsson

I legionen 1887-1892. I Tonkin 1889-1891

Notis i Tidningen Kalmar 1895-06-19. Sid 3.

En beväring med tapperhetsmedalj.

Typografen på Södermanlands Nyheters tryckeri i Nyköping G. E. Jonsson, hwilken tillhört franska främlingslegionen och tilldelats fransk tapperhetsmedalj, har af K. m:t erhållit tillåtelse att bära denna medalj. Jonsson fullgör för närwarande sin wärnpligt wid flottan.

Sander Mally (1866-)

I legionen 1890-talet

Notis i Norra Skåne 1895-12-19. Sid. 2.

Svensk i utländsk krigstjenst. 

För omkring åtta år sedan gaf sig en ung typograf, hr Sander Mally, född i Göteborg 1866, ut i verlden. I flera olika land arbetade han i sitt yrke, men gaf sig till sist i främlingslegionen i Algier.  Såsom medlem af denna kår har han deltagit i krigen i Tonking och Danomey med en heder, hvarom tre medaljer och utmärkelsetecken på hans bröst nu bära vittne, men ock med det lyckliga ödet att undgå sår och nästan helt och hållet äfven sjukdom. Derefter tog hr Mally  anställning vid arsenalen i Brest och har nu senast deltagit i expeditionen mot Madagaskar, hvarvid han tjenstgjort vid krutförrådet. Tills vidare stannar han på denna ö, i det han tillhör den franska garnisonen derstädes.

Erik Rusén (1864-1935)

erik-rusen-2.jpgI legionen 1890-talet.

Han var född i Linköping och avled i Paris. Efter avlagd hovrättsexamen i Uppsala 1889 arbetade han som notarie i Nyköping innan han tog värvning 1895 som volontär i franska armén (främlingslegionen) med tjänstgöring i Algier, i Tongking och på Madagaskar. (Ur websida, som inte finns mer, från Uppsala Auktionskammare)

Ur Svenska Dagbladets Årsbok / Trettonde årgången (1935) / 261

Student 1883. Inträdde i början av 1890-taIet i Franska främlingslegionen och tjänade som legionär i Asien och Afrika. Från 1901 under signaturen Volmar Svenska Dagbladets korrespondent i Paris, varifrån han med stor sakkunskap och välskuren penna i otaliga korrespondenser skildrade politiska och kulturella förhållanden och tilldragelser i Frankrike, ägde utomordentliga personliga förbindelser inom fransk offentlighet, särskilt förtrogen med konstlivet i Paris. Återgav i en artikelserie i tidningen 1933 sina rika minnen såsom militär och publicist. Ägnade flitigt gästande landsmän ett alltid lika intressant och givande förarskap bland världsstadens sevärdheter samt utgav en ovanligt upplysande resehandbok om Paris. Död 11 april 1935.

En liten notis i Wikisource.

Georg Bulmer Tarbit (1872-1897)

Notis i Svenska Dagbladet 1898-07-29

Afliden svensk främlingslegionär.

Till Hernösands länsstyrelse har från utrikesdepartementet insändts kvarlåtenskapen efter på militärhospitalet i Marseille aflidne Georg Bulmer Tarbit tillhörande främlingslegionen i Algier, för att tillställas hans i Sundsvall boende moder, fru Mary Nordin.
Det är mindre vanliga öden son den så hastig bortryckte unge mannen upplefvat. Född i London 1872 i sin moders första gifte med ingenjör William Tarbit, fick han sin uppfostran på ett barnhem i Montauban i Frankrike, sedan hans mor 1874 i London ingått nytt gifte.
Efter att ha blivit konfirmerad ingick han i främlingslegionen i Algier och låg ständigt ute i kampen mot araberna. Under dessa strider eröfrade han för bravur tapperhetsmedalj.
Han död orsakades däraf att han under en fäktning mot araberna sårad störtade ned från en klippa och i nästan döende tillstånd fördes ner till kusten, hvarifrån han bragtes till militärhospitalet i Marseille. Vården på de franska militärhospitalen är ej alltid den bästa och ofta skrev han till sin moder, som av sina knappa tillgångar sände honom hjälp för att han skulle få bättre omvårdnad. Efter två och ett halft års vård på sjukhuset kom döden omsider som en befriare den 25 november förlidet år. Styffadern afled i Sundsvall för några år sedan och den unge krigarens bortgång begråtes nu af hans moder och två i England bosatta systrar.

Carl Dahlgren, S. B. Nilsson

I legionen 1870-71

Notis i Göteborgs Aftonblad 1899-07-04

Göteborgsnyheter

Ett vexlande, på äfventyr rikt lif har hr Carl Dahlgren, som f.n. är på besök här i staden hos anhöriga och vänner, lefvat.
Hr Dahlgren är infödd göteborgare. Såsom yngling utgick han såsom frivillig i dansk-tyska kriget och utmärkte sig för glänsande tapperhet i många slaktningar. År 1867 deltog han i general Robert Cornelis Napiers expedition mot kejsar Theodor af Abbessinien och bär såsom minne däraf tapperhetsmedalj.
Äfven i fransk-tyska kriget 1870-1871 deltog han och stod sida vid sida med sin kamrat och vän hr S. B. Nilsson, också han göteborgsbarn och för närvarande vaktmästare å härvarande trikinbyrå. Han utmärkte sig där i Främlingslegionen för stor tapperhet.
Dahlgren afreser om några dagar till London, där han är bosatt och innehar en störe saflär? (affär)

Carl Henning Sellmér 1874-xxxx

Jämtlandsposten 1899-05-01 

Östersundsbo i Franska främlingslegionen.

F. poliskommisarien härstädes Sellmér har erhållit anställning i franska främlingslegionen och afreste i går till Frankrike.

Eskilstunakuriren1899-05-26

Kommer till Kongo där han vunnit anställning i armén, men blir inte antagen då han har hustru och barn

3 januari 1900 reste han till Transvaal i afsikt att inträda i Boerarmén så kanske han aldrig kom iväg till Frankrike 7 månader tidigare

NOTISER  1900-1910

/legionar1911.jpgNotis i Tidningen Kalmar 1900-08-15. Sid 4.

Varias åttonde (augusti-) häfte är utkommet och innehåller:
Bland mycket annat; Bilder från franska främlingslegionen, I (illustr.) af Ralph.

Notis i Tidningen Kalmar 1900-10-22. Sid. 3.

Varias tionde (oktober) häfte är utkommet och innehåller:
Bland mycket annat; Bilder från franska främlingslegionen, II (illustr.) af Ralph.

Notis i Tidningen Kalmar 1900-11-17. Sid. 3.

Varias elfte (november) häfte är utkommet och innehåller:
Bland mycket annat; Bilder från franska främlingslegionen, III (5 illustr.) af Ralph.

Viktor Lundquist (1883?-1940)

I legionen 1905-1910

Från en släktsida skriven av Ragnar Holte

Viktor tog värvning i Främlingslegionen i mars 1905 och band sig då för tjänstgöring i 5 år. Legionen var ett instrument för kolonialmakten Frankrike att hålla den infödda befolkningen i schack. Viktor har deltagit i en rad stridigheter först i Algeriet, senare i Marocko då han var förlagd i Casablanca. Han drabbades en gång av ett sabelhugg i axeln. När han ryckte ut 1910 var han fortfarande menig soldat. Han tycks i armén ha lärt sig matlagning och bl.a. fungerat som kock åt en fransk general. Detta har fått konsekvenser för hans framtida yrkesverksamhet. Han arbetade sig gradvis upp, först som chefskock på en restaurang där hans blivande maka arbetade som servitris, sedan som barägare och till sist som hotell- och restaurangägare.

Notis Östgötaposten 1908-09-25. Sid 2.

Helsingborgare som fått sitt elddop i Marocko.

Det är förut omtalat att två unga bekanta helsingborgare i vintras lämnade hemstaden och fosterlandet för att i fransk krigstjänst vid Främlingslegionen tillfredsställa lusten efter äfventyr.
Härom dagen anlände till den ena legionärens familj ett bref, hvaraf framgår alt de unga krigarne fått sitt elddop. I brefet heter det:
I går (1 sept ) stod här vid Bou Denil ett stort slag. Klocka 1 på dagen kommo fiende från alla håll och kanter. Kulorna hvislade om öronen på oss, men vi hade dock icke så hett som de 85 man, hvilka hade att uthärda elden på ett närliggande berg. Därifrån afskötos 17,000 projektiler, och härifrån en 4 á 5 gånger sa många. Striden varade från kl. 1 den ena dagen ena dagen till kl. 8 f.m. dagen därpå. Man beräknar att pieos* ha 2,000 döda och sårade. En kula susade öfver mitt hufvud på en handsbredds afstånd. För öfrigt var det en förfärlig musik hela tiden. Pieos skjuta allt hvad de orka, när de gå till anfall. Kulorna hvina och kanonerna dåna. Om Strindberg varit med, hade han kunnat få nytt och verkligt stoff till "Inferno". Trikoloren, som svajade på berget, har fått öfver 300 hål efter kulor. Alla våra tält äro såll. Som ni kunde förstå, var det en egendomlig känsla att vara i elden, men vanan gör mycket, och efter en stund var det som man aldrig i sitt lif funnit på annat än att vara med i batalj. När vid 1 tiden på natten vår styrka blef aflöst för att hvila sig litet, lade vi oss som vi gingo och stodo, och efter en halftimme sof hela styrkan midt i kanondun- dret och gevärens brakande. Jag vaknade först kl. 5. och vi fingo då återgå till skjutplatserna

*Sidan är mycket svårtydd, svag text, så Pieos är det närmsta jag kan komma, men jag kan inte hitta ordet någonstans. Någon som vet? 

/otto-bogren-2.jpgOtto Fredrik Wilhelm. F. Bogren (1880-1910)

I legionen 1907-1910
Tandläkare i Helsingborg. Ingick i främlingslegionen i Algeriet. † i Algeriet i april 1910.

Svenskt porträttgalleri XXVI / 91.

Notis 27.04.1910 Åbo Underrättelser no 113

En svensk främlingslegionär stupad i Algier.

Från Algier telegraferas att främlingslegionären, tandläkaren Otto Bogren från Helsingborg plötsligt avlidit. Om dödsorsaken meddelas intet. Bogren tillhörde sedan 2½ år legionens första regementes 24:e kompani, vilket för närvarande ligger i de marockanska gränstrakterna. Han var född 1879 ?, avlade en vackar tandläkarexamen 1905 och praktiserade därefter 2 års tid i yrket. Som det troddes på grund av en kärlekshistoria begav han sig en vacker dag, utan att i förväg underrätta någon till Brüssel och tog värvning i främlingslegionen. Under striderna i Marocko visade han stor uthållighet och förvärvade på kort tid två tapperhetsmedaljer.

NOTISER 1910-talet

Svenska främlingslegionärer under första världskriget.

Edgar Paul Andersson (1895-1990) I legionen 1914-16.

Dick Beer (1893-1938) I legionen 1914-15. Skadades svårt i en granatattack.

Pascal Bergman 1881-1915. Från Stockholm. 1er Régiment de marche d’Afrique (1e RMA)

Émile Hermann Benzien 1890-1916. Från Vänersborg. Régiment de marche de la Légion Étrangère. Stupad i Dompierre- Becquincourt. Somme

Charles Brener Hermann dit Perres 1880-1914. Från Stockholm. 1er régiment étranger (1er RE) Död i sjukdom på Militärsjukhus i Sidi-Bel Abbès, Algeriet

Ragnar Benzen som varit i legionen i mer än 10 år och stridit i Marocko, Tonkin, Algeriet, Madagaskar och Martinique. Han stupade i Somme 1916.

Sven Blom 1881-1931. Från Norrköping. I legionen 1914-15.

E. Blondell Från Malmö. I legionen 1914-15. Sårades svårt vid Souchez.

Olof Bremer (Gäfleborgs län, Hudiksvall)

C. T. Bergman Från Göteborg.

G. A. Carlström (Uppsala),

Olof Edman, Stupad vid Soissons 1918

Ekberg

Eliason, kan vara dansken Jules Eliasen

Edgard Meissner (Enskede)

Edmond Pétrus Hilmez Eriksson 1891-1918. Från Thorslunda. Stupad i Hangard en Santerre, Somme

Carl Wilhelm Gredin 1878-1975. Från Nora. Utnämnts till löjtnant vid franska infanteriet under den tid kriget varar och tilldelats främlingsregementet.

Erich Agne Göthlin 1889-1915 Från Risinge, Finspång. Sergeant 3e Régiment de marche du 1er régiment étranger. (3e RM du 1er RE) Stupad i Frise, Somme)

Gunnar Johansson (Ängelholm),

Helmer Järnström. (Jernström) Från Gävle

Landgren (Sjukvårdskorpral)

Lindahl Det finns en Carl Johan Bernhardt Lindahl född i Köpenhamn 1882, död 1916 vid Belloy-en-Santerre, Somme

Ivan Lönnberg 1891-1918. Från Stockholm. Korpral Régiment de marche de la Légion Étrangère. Stupad i Zone de Caely, Somme.

Erik Adolf Erikson 1890-1915. Från Malmö. 2e Régiment de marche du 1er régiment étranger. (2e RM du 1er RE) Stupad i Souain-Marne

Elow Gaston Nilson 1894-1916. Från Gustafsberg. Régiment de marche de la Légion Étrangère. Stupad Nord est de Cléry, Somme.

Ivar Svensson 1890-1916. Från Göteborg. Stupad i Belloy de Santerre (Somme)

Karl Olsson 1898-1918. Från Köping. Régiment de marche de la Légion Étrangère. Stupad i Chaudun, Aisne

Nils Persson (skåning)

N. Phil

Fritz Sandström Konstnär Stockholm.

Sporre Wend Auguste Pettersson 1881-1917. Från Forkala? Blekinge. Régiment de marche de la Légion Étrangère. Stupad i Secteur d'Aubérive-sur-Suippe, Marne

Rudolf Petersen 1887-1918. Från Stockholm. Régiment de marche de la Légion Étrangère. Sårad och död i Compiègne.

Bur Konrad Sjöberg 1887-1918 Från Malmö. Régiment de marche de la Légion Étrangère. Sårad och död i Coeuvres-et-Valséry

Viktor Svanberg (svensk, men bosatt i Köpenhamn)

Olle Nyberg Från Stockholm.

Herman Thomas (korpral och instruktör vid kulspruteutbildningen)

Daniel William Thorin 1886-1918, Svensk-amerikan född i Göteborg,   Dog i Arizona av tuberkulos. Grav.

Gustave Wirén 1878-1917. Från Nyköping. Régiment de marche de la Légion Étrangère. Sårad och död på sjukhuset i  Chaumont-sur-Aire

Ernst Edvard Flygare 1877- 1942 (franska armé-sjukvården)

Rudolf Söderlindh Bataljonsläkare i franska armén Från S. Mos i Kumla. Krigskorset 1917 

Nils August Erson 1884-1917 Från Hudiksvall. Stupad i strid.

Julius Konstantin Stenberg Från Stockholm

Carl Olsson (Kan vara Karl Olsson, se ovan!)

David Lundberg Från Stockholm. Ej stridande.

Mårten Åberg 1881-1918. Officer. Död efter en tids sjukdom.

 Sten Lindmark Saïda, IIe régiment

Gustav Andersson

E. B. Eriksson

Allan Ljungquist 1e Légion Étrangère. La Bâtie-Rolland, Drôme

Wilhelm Luri

 

Självmord: Einar Bengtsson (1893-1916) 1er Régiment de marche d’Afrique (1er RMA). Sjävmord i Ekrikci, Serbien.

Mer om dessa finns att läsa här nedan!

VESTKUSTEN Liberal Politisk Veckotidning för svenskarne på Stillahafskusten. Utgifves hvarje torsdag. VESTKUSTEN är spridd utmed hela Stillahafskusten och utgör därför ett präktigt annonsmedium.

Vestkusten, 24 September 1914

Svenska frivilliga i kriget.

Bland de många frivilliga som anmält sig att strida vid sidan af den värnpliktige soldaten i de jättearméer, som för närvarande drabba samman på kontinenten skall man utan tvifvel äfven finna åtskilliga svenskar. Flera svenskar, som vistats en längre tid i Paris, ha låtit enrollera sig i franska armén.
Bl. a. har ordföranden i Svenska föreläsningsföreningen i Paris och en af koloniens mäst populära medlemmar tandläkaren Ernst Flygare ingått i den franska armé-sjukvården och två unga skandinaver,
E. Nelson (Elow Nilson), bördig från Gustafsberg i Stockholms skärgård, samt en hans kamrat Rudolf Hildebrand* från Köpenhamn, båda anställda vid det af svenskar så gouterade Victoria Palais Hotel, Paris, ha i dagarna anmält sig som frivilliga och omedelbart sändts till fronten.

*Han var ansat på Hotel d'Angleterre 1910 - 14, korporal i den franske hær, recept.chef igen 'Victoria Palace' i Paris 1919, atter på d'Angleterre 1920-31, portier på 'Marienlyst' i Helsingør.

Vestkusten, 12 November 1914

Bland svenskar, som kämpa i franska armén, är ännu en f. d. göteborgare, ingenjör Carl Millberg. Sedan M. år 1895 tagit ingenjörsexamen vid Chalmers, fortsatte han i utlandet sina studier och erhöll därefter plats som kemist på Jamaica och något år senare en liknande befattning vid en fabrik i Lyon, där han inom kort arbetade sig upp till en af chefsplatserna. Är 1904 inträdde han i den af hans svärfader, F. Benker i Paris, grundade kemisk-tekniska fabriken, hvilken nu bär firmanamnet Benker & Millberg och arbetat sig fram till en världsställning.
Först i år hade hr Millberg fått franskt medborgarskap. Så bröt kriget ut och hr Millberg fick order att som soldat inställa sig vid 115: de infanteriregementet i Chalons-sur-Marne.

Vestkusten, 19 November 1914

En göteborgare i franska armén.

Bland dem som nu kämpa i franska armén befinner sig bland annat en göteborgare, som förvärfvat medborgarrätt i Frankrike och som är officer i franska armén. Det är Sander I. Mally. Han utreste efter genomgången värnplikt i Sverige till Tyskland och Schweiz, där han vistades någon tid. 1889 ingick han som frivillig i franska främlingslegionen i Algier. Han tjänstgjorde I en tjugo års tid i kolonierna och sitt nya fädernesland, afgick därefter ur aktiv tjänst och erhöll anställning i Louvremuséet.  Se även notis 1895!

Vestkusten, 19 November 1914

No. 43949

Hr Elow Nilsson, son till gravör G. Nilsson vid Gustafsberg nära Stockholm, är en ung man som då kriget bröt ut vistades i Paris där han hade anställning på Victoria Palace Hotel.
Han har nu gått med som frivillig i kriget, blef inskrifven i franska armén och har efter att först sändts till Toulouse för att genomgå förberedande öfningar sändts med armén norrut.
Ur ett bref som hr Nilsson skrifvit hem till sin syster äro vi i tillfälle att göra följande utdrag som ger en ganska målande bild af Paris sådant det tedde sig strax efter krigsutbrottet och alla de fantastiska historier som voro i omlopp i Paris:

Här i Paris är allting så upp- och nedvändt nu under kriget, ingen ordentlig postgång, mäst alla affärer äro stängda. Efter kl. 9 på kvällarna är allting tyst och gatlyktorna släckta, endast några kolossala strålkastare upplysa horisonten, spejande efter luftskepp. Ja detta är en tid som jag aldrig kan glömma. För endast en 14 dagar sedan voro vi midt uppe i säsongen med hvarje rum på hotellet upptaget och Paris var som vackrast. Nu finnes här endast 8 á 10 gäster och ingen manlig personal.
Du skulle ha sett Paris under mobiliseringstiden och under krigsutbrottet. Under revolutionen tror jag ej det kunnat gått mycket vildare till. De scener jag såg äro omöjliga att beskrifva. Här hände saker som Ni hemma i det lugna flegmatiska norden ej kunna göra Er en föreställning om. Då slog hos fransmännen, det länge närda tyskhatet ut. Men ändock, det måste jag medgifva, på de härvarande tyskarna och österrikarna förgrepo de sig sällan utan orsak. Här var t. ex. ett stort tyskt mjölkbolag med hundratals affärer öfver hela Paris. När mobiliseringsordern utkom försökte de smuggla 4 miljoner francs i guld öfver gränsen och så förgiftade de mjölken, så att ett flertal personer afledo. Men då tog det sydländska blodet i den hetlefrade fransmannen ut sin rätt. Hvarje bolagets affär krossades fullständigt i småsmulor. På alla affärer där det annonserades: "Man spricht Deutsch" inslogos fönsterrutorna. Men det hemskaste jag någonsin sett inträffade på Champs Elysees (den elegantaste boulevarden), då två tyskar voro nog oförsiktiga att utropa: "Lefve Tyskland! Ned med Frankrike!" Men det blef dem ödesdigert. De blefvo öfvermannade och fullkomligt flådda hvarefter den uppretade massan sparkade och spottade på deras lik. En hemsk syn som jag väl aldrig skall glömma.
Skandinaverna ha flytt härifrån, här finnes knappt ett hundratal kvar nu. De reste hur de kunde bara de kommo iväg. Flera fingo nöja sig med att ligga i hängmattor i lastrummen på ångare. Jag brydde mig ej om att resa. Hvad skall jag hemma att göra, något arbete är ju omöjligt att få. Förresten har jag det bra här, och direktören kan ej undvara mig. Jag är ensam i matsalen och måste äfven hjälpa till i köket, annars få vi svälta här ty den nuvarande kökspersonalen duger ej mycket till. Så det är ett tämligen sjunde klass "äkta franskt kök" vi för tillfället föra här på Victoria Palace. Men ännu har ingen klagat på mina svenska biffstekar och plättar med hallonsylt. Dessa senare ha en strykande åtgång. Och så är jag äfven "gårdvar" d. v. s. på nätterna sitter jag med en revolver på salongsmattan och vaktar huset men det är tämligen onödigt jobb ty det är så lugnt som hälst här nu, lite' bråk hade vi de första nätterna men det var lätt klareradt med polishjälp. Nu kommer den stora nyheten: jag hat ingått som frivillig i den franska hären, och har blifvit antagen. Men när jag får rycka ut och o m jag öfver hufvud taget får rycka ut det vete gudarna, men jag hoppas det åtminstone.

Senare skrifver herr N.:

Jag har hittills ännu legat som volontär på garnisonen först i Rouen och sedan i Toulouse, men vi ha exercerat hårdt och med entusiasm så nu. äro vi preparerade för att sändas i elden och inom ett par dagar bli vi skickade till fronten. Vårt regemente (Deuxieme Etrangere) består af 1,200 å 2,000 man, alla utländska volontärer, alla redo att gifva sitt lif för "La France" och trikoloren. Sällan har väl världen skådat ett brokigare regemente. Alla nationer äro representerade och språkförbistringen är stor. Här finnes amerikanska miljonärer och utfattiga ryska sågfilare alla  i den franska legionsuniformen och alla kamrater. Moder Svea har endast två representanter. Jag har numret 43949.
Entusiasmen i hela Frankrike är storartad och öfverallt sjunges marseljäsen. Ingen är modfälld. Aldrig höres en klagan. Har någon förlorat en kär vän eller anförvandt i kriget så säget det alltid i ett leende mellan tårarna: "Men han föll för Frankrike"- . Några socialistiska demonstrationer mot kriget eller hätska uttalanden däremot i de socialistiska pressorganen förekomma ej.
Trikolorens söner äro redo att offra sitt lif till sista blodsdroppen för Frankrike. Vi i främlingslegionen gå i striden med dem med samma entusiasm som de.

/sven-blom-2.jpgSven Blom (1881-1931)

I legionen 1914-15

Sven Bloms krigsdagböcker finns i Uppsala Universitetsbibliotek.
De har digitaliserats och går att läsa HÄR!

 

 

Vestkusten, 15 October 1914

Svensk frivillig i franska armén.

F.d. filosofie studeranden I vid Uppsala universitet, dr Sven Blom har ingått som frivillig i den franska armén. En frikår har bildats i Paris, och i denna har dr Blom inträdt.

Vestkusten, 21 January 1915

UPPSALA. Svensk student sårad i Frankrike.

Den i akademiska kretsar i Uppsala bekante studenten Sven Blom, som vid krigets utbrott befann sig i Paris och ingick som frivillig i den franska armén, har enligt hvad som framgår af en skildring af Jacques Hébertot i "Paris-Journal" blifvit sårad under striderna i norra Frankrike och ligger nu med båda benen förlamade på ett sjukhus.

Erik Göthlin (1889-1915)

I legionen 1914-15

Vestkusten, 20 May 1915

Stupad i kriget.

I norra Frankrike stupade enligt meddelande till föräldrarna i Örebro den 10 mars kontoristen, sergeanten i franska främlingslegionen Erik Göthlin. Den aflidne nådde en ålder af 26 år har i omkring 2 år haft anställning som kontorist i Paris sedan han genomgått handelsskola i Örebro. Han inträdde som frivillig i franska armén där han den 9 december i fjol befordrades till sergeant. Enligt bref afsändt den 5 mars i år till föräldrarna väntade han ytterligare befordran, men få dagar därefter träffades han af döden på slagfältet. I ett bref till fadren, lokomotivföraren Erik Göthlin, från den dödes kompanichef får den unge mannen ett vackert erkännande för sin visade duglighet och tapperhet samt sitt sympatiska väsen, som tillvann honom vänner bland såväl underlydande som kamrater och förmän.

Vestkusten, 10 June 1915

En fransk sorgeresolution.

På begäran af franske chargé d'affaires i Stockholm har svenska utrikesdepartementet anhållit hos länsstyrelsen i Örebro att följande kondoleansskrifvelse tillställes herr Erik Göthlins fader i Örebro lokomotivföraren Göthlin:
Å stabens för första främlingslegionens tredje regemente vägnar har franska krigsministeriet i dagarne brefledes för mig bekräftat den sorgliga underrättelsen att sergeant Erik Göthlin fallit å ärans fält den 9 mars d. å. i Frise (departementet Somme), Frankrike. I det jag på detta sätt fullgör den smärtsamma plikten att meddela eder nyheten om eder sons ärorika slut, ber jag att samtidigt få till eder framföra franska krigsministerns beklagande med anledning af den stora förlust ni lidit.
Tillåt mig på samma gång för eder gifva uttryck åt mitt eget djupa deltagande så väl som åt den tacksamhet, som alla mina landsmän utan åtskillnad känna för de unga män från främmande land, hvilka i dessa dagar gifva Frankrike så upphöjda bevis på kärlek och tillgifvenhet.
Bedjande Eder mottaga försäkran om min djupaste högaktning tecknar jag
G. de Vaux.

Carl Wilhelm Gredin

Vestkusten, 21 October 1915

/carl-wilhelm-gredin-1878-1975-.jpgUPPLAND. Svensk som fransk officer.

Enligt meddelande från Paris har f. d. svenske officeren Carl Grendin*, f. d. kapten vid Upplands artilleriregemente, utnämnts till löjtnant vid franska infanteriet under den tid kriget varar och tilldelats främlingsregementet. Kapten Grendin* är född 1878, blef löjtnant vid Andra Svea (Upplands) artilleriregemente 1903 och kapten vid samma regemente 1911.

*/ Efternamnet felstavat, ska vara Carl Wilhelm Gredin 1878-1975

Notis i Vestkusten, Number 12, 21 March 1918

UPPLAND. En svensk som kommenderar fransk trupp.

/gustave-wiren-krigsdekoration2.jpgF. kaptenen vid Upplands artilleriregemente C. W. Gredin torde vara den ende svenske militär, som åtnjuter den mycket sällsynta förmånen att få föra kriget icke som andra utlänningar inom franska främlingslegionen utan inom franska regementen, kommenderande fransk trupp. Kapten Gredin är nu batterichef vid 45: te artilleriregementet (canons 75), men ingick i juli 1915 vid l:a zouavregementet och gjorde då kampanj på Balkanhalfön, Serbien och Saloniki, förflyttades i juli 1916 till 89:e infanteriregementet (forna Royal Suedois) , vid hvilket han deltog i Somme-bataljerna samt i offensiven vid Aisne april 1916. Härefter förflyttades han till sitt ursprungliga vapen, artilleriet. Kapten Gredin har tjänat med stor utmärkelse, omnämnts i dagorder och belönats med franska krigskorset.

Pascal Paul Bergman

1881-1915
I legionen 1911-1915

/pascal-paul-bergman.jpgMorgenbladet 1915.12.28

<En svensk officer ved Dardanellerne

Vestkusten, 3 February 1916

VÄSTERGÖTLAND. Svensk stupad vid Dardanellerna.

F. d. löjtnanten vid Älfsborgs regemente P. Bergman, som vid Dardanellerna kämpat i franska främlingslegionen, har aflidit på ett sjukhus i Toulon, dit han förts sårad. Bergman var född i Stockholm 1881.

Elow Nilson

Vestkusten, 16 November 1916

Svensk stupad i kriget.

Svensken Elov Nilsson, tillhörande franska främlingslegionen, har i dagarna stupat i de våldsamma striderna vid Somme i Frankrike. Vid krigets utbrott befann sig Nilsson i Milwaukee, Wis., och reste genast till Frankrike för att som så många andra svenskar ingå i den kosmopolitiska främlingslegionen. I strider vid Somme ådagalade han en beundransvärd tapperhet, omnämndes sju särskilda gånger i dagrapporterna för ådagalagd tapperhet och blef tvänne gånger af franske presidenten dekorerad för sitt visade hjältemod. Han var korrespondent till ett flertal svenska och amerikanska tidningar, och hans artiklar från fronten voro alla synnerligen välskrifna och mycket intressanta.

"Vestkusten" publicerade ett par af hans trefliga bref i fjol. Sålunda skref han för endast en kort tid sedan:

"Inom kort kommer nog mitt regemente — Främlingslegionen — att upplösas och dess ursprungliga manskap, legionärerna, sändas till kolonierna i Marocko och Sudan. Vi volontärer öfverflyttas då till franska linjeregementen.
Det blir med stor saknad jag då lämnar mitt gamla, tappra regemente, under hvars fana jag kämpat så många ärofulla strider. Detta regemente är ett af de tappraste världen någonsin skådat, sammansatt som det är af frivilliga soldater från neutrala länder, hvilka af patriotism och en entusiasm för Frankrikes sak samlats under tricolorens fana. Namn såsom Arras, "Labyrinten"- , Souchez, Ponhivert och Craonne, där vårt regemente kämpat med en aldrig sviktande kraft och framgång, skola väl alltid stå främst i historien om detta blodiga krig.- "

Nils August Erson

Vestkusten, Number 23, 7 June 1917

Hudiksvallsbo död i kriget.

Enligt officiell underrättelse till föräldrarna, har sjömannen Nils August Erson från Hudiksvall den 1 sistlidne mars stupat 1 strid vid franska fronten. E., som var son till stenhuggaren Erson i Hudiksvall och hans maka, var född 1884 och har under många år farit som sjöman. För två år sedan tog han värfning i franska armén.

Olof Bremer

Notis i Vestkusten, Number 32, 9 August 1917

Svensk sårad i kriget

En sjöman, Olof Bremer från Hudiksvall, som tjänstgör i franska främlingslegionen, har blifvit lätt sårad i striderna på västfronten.

Notis i Vestkusten, Number 21, 22 May 1919

Svenskarna i främlingslegionen.

Med ångaren Thorsten anlände nyligen till Göteborg fyra svenskar, som under kriget tjänstgjort i franska främlingslegionen under längre eller kortare tid. De återvändande krigarna Olof Brehmer, Hudiksvall, Julius Stenberg, Stockholm och Helmer Jernström, Gävle, hvilka samtliga erhållit tapperhetskorset. Den fjärde, David Lundberg från Stockholm, har däremot icke deltagit i eldlinien.

Ur Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. 1923:

I svenska kyrkan i Paris aftäcktes i maj 1923 en minnestafla innehållande 16 namn på de i Världskriget stupade svenskarna i Främlingslegionen.

/monumentparisww1-3.jpg

FRIVILLIGA SVENSKAR I FRÄMLINGSLEGIONEN

1915/ P. Bergman. E. A. Erikson. A. Göthlin.
1916/ E. Benzien. I. Svensson. E. Nilson.
1917/ S. A. Pettersson-Sporre. C. Wirén. N. Pihl.
1918/ I. Lönnberg. O. Edman. R. Petersén. C. Sjöberg. K. Olsson. B. Thorin. C. Bergman.

1914 MORTS POUR LA FRANCE 1918

 

/monument-marocaine-vykort.jpgInte lika känd är den lilla bronstavlan som fästs på Monument Marocaine vid Vimy i Artois, ett monument som restes 1925. Så här står det på tavlan:

DES VOLONTAIRES SUÉDOIS LUTTÈRENT ICI HÉROÏQUEMENT POUR LA DÉFENCE DE LA TERRE DE FRANCE

TILL MINNE AV DE SVENSKA VOLONTÄRER SOM HÄR TAPPERT KÄMPADE FÖR FRANKRIKE
Text och bild från Nils Fabianssons blogg

/sven-blom-1-vk-2.jpg

 

Artikel i Corren.se 2014-05-31

De stred i Första världskriget

Helmer Järnström. Olof Edman och Sven Blom. På bilden flankeras Sven Blom av Elow Nilson och norrmannen Henrik von Krogh>

 

 

/historien-om-vastfronten-fabiansson.jpgNils Fabiansson, författare till boken Historien om Västfronten: i spåren av första världskriget, Norstedt 2014, skriver i sin blogg 2014-04-30 om ännu en svensk som han för tillfället inte vill avslöja namnet på.

/historien-om-vastfronten-fabiansson-2.jpg”Inte lika känd är denne svenske konstnär, som stupade i Frankrike i slutet av kriget. Jag vill inte nämna hans namn redan här, utan låter läsaren lära känna honom i ”Historien om västfronten”. Han skrev illa och blev aldrig känd som konstnär. Jag skall återkomma till honom i ett annat sammanhang senare, men redan i ”Historien om västfronten” låter jag ett av hans brev med hans bifogade kartskiss skildra slaget vid Vimy i maj 1915.”

Teckningen från Handskriftsenheten, Kungl. biblioteket.>

Fler svenskar i legionen under första världskriget:

I Gunnar Cederschiölds bok, Krig och hem. Karaktärer, interiörer och äventyr från Frankrike och England. Lund, C. W. K. Gleerups förlag, 1916, omnämns Herman Thomas, Sven Blom, Oscar (Olle?) Nyberg, Elof Nilsson (Elow Nilson), Marinmålaren Sandström och Blondell.

VESTKUSTEN Liberal Politisk Veckotidning för svenskarne på Stillahafskusten. Utgifves hvarje torsdag. VESTKUSTEN är spridd utmed hela Stillahafskusten och utgör därför ett präktigt annonsmedium.

Vestkusten, 10 February 1916

SVENSKARNA I FRÄMLINGSLEGIONEN. Bref från franska fronten af Gunnar Cederschiöld.

Vi svenskar äro ju inte ett fullt så stridslystet folk som montenegrinerna, som inte kunna se ett bättre slagsmål någonstans i Europa utan att be att få vara med på ett hörn. Men det finns åtskilliga enskilda svenskar, som ha svårt att stå med händerna i byxfickorna och se på, då andra slåss. Det lär inte vara många af världshistoriens krig, där icke svenskar varit med — ibland på bägge sidor. Stundom är det kanske rena äfventyrslustan, som lockar dem med, men oftast är det säkert ett ridderligt begär att hjälpa den svagare eller förorättade. I grekisk-turkiska kriget stredo svenska officerare i grekiska armén. I boerkriget utfördes en af krigshistoriens allra stoltaste vapenbragder af den lilla skandinaviska volontärkåren. Det var helt naturligt, att en stor del af de svenskar, som befunno sig här i Frankrike vid krigsutbrottet smittades af den allmänna entusiasm och indignationen mot inkräktaren och strax voro redo att offra lif och lemmar för Frankrikes sak. Några och tjugu svenskar samlades kring den blågula flaggan på Invalidhotellets gård och marscherade med de andra volontärerna ner till tåget, som förde dem till främlingslegionens nyinrättade depå i L.
Så vidt jag vet, äro de de enda, som i detta krig representera det svenska namnet. Visserligen finns det svenskar också i tyska armén, men om jag inte misstar mig, måste de vid inträdet där antaga tysk nationalitet. Legionärerna äro allt fortfarande svenskar och äro stolta öfver att vara det. Och de ha burit upp det svenska namnet med den äran. Jag har träffat legionärer af de mäst olika nationaliteter, polacker, amerikaner, greker, spanjorer — alla ha de känt väl till svenskarna i legionen och berömt deras djärfhet, tapperhet, uthållighet och tålamod. I en kår som främlingslegionen är det inte lätt att göra sig bemärkt för djärfhet och tapperhet — konkurrensen är svår. Krigskors och militärmedaljer är man rätt snål med i legionen. Icke dess mindre ha 25 procent af svenskarna redan krigskorset, ytterligare några komma att få det inom den närmaste tiden. Och en har, utom krigskorset, den högsta utmärkelsen för en menig, militärmedaljen.
De svenska legionärernas krigarstig har inte varit rosenbeströdd. Den första missräkningen kom redan vid ankomsten till L., då de helt enkelt stuckos in bland de gamla legionärerna i stället för att, som de hoppats, få bilda en särskild kår tillsamman med de andra frivilliga, som skrifvit in sig vid krigets början. Och de gamla legionärerna äro inte Guds bästa barn. Underbefälet har inga sentimentala hänsyn för de frivilliga, som gått ut att kämpa för Frankrikes sak. De behandlade dem, som de vore vana att behandla rekryter i legionen. Men j svenskarna tänkte, att har man gett sig i leken får man leken tåla. De svettades på de långa marscherna, sofvo på marken och svuro öfver den dåliga maten. Rekryterna blefvo andra klassens soldater och finga elddopet vid Reims. Det togo de lugnt, men värre var der månadslånga vattendopet i de lerfyllda skyttegrafvarna. Också det uthärdade de med jämnmod.
Sedan dess ha de slagits på många fronter, öfverallt, där det gått hetast till, har legionen varit med. Vid de bägge stora offensiverna, i maj och i september, flöt svenskt blod. Men hittills ha våra landsmän kommit jämförelsevis lindrigt undan. En uppgift, som genom pastor Nordling kom till svenska pressen, att af femtio svenskar fyrtio skulle ha stupat, är fullkomligt felaktig. Det har aldrig funnits mer än omkring tjugofem svenskar i legionen, och af dem ha endast två fallit: sergeant Göthlin (gammal legionär) stupade redan förra vintern, och nu i Champagne dödades Eriksson.
Åtskilliga ha däremot genom sjukdom eller sår blifvit tjänsteodugliga. Den kände Upsalastudenten Sven Blom fick kallbrand i fötterna, låg länge på sjukhus och blef förklarad tjänsteoduglig i april. Lindskog och Nilsson (icke Elof Nilsson) ha också varit sjuka och blifvit "reforme"- . Om Blondell skall jag tala särskildt i nästa artikel. Mer eller mindre lindrigt sårade eller sjuka ha däremot de allra flesta varit. Endast det oförvägna paret Lönnberg och Persson ha gått oskadda (Ivan Lönnberg, artist, stockholmare, och Nils Persson, skåning). De två äro kända i hela legionen för sin hänsynslösa djärfhet och sin vansinniga tur. Det lär inte vara ovanligt, att de båda herrarna plocka tillplattade kulor ur spännena på sina ränslar och bälten, men hål i skinnet lära de hittills ha undgått. Måtte det fortsätta!
Deras egna meddelanden om sina äfventyr äro mer än knapphändiga, men allt emellanåt får man en liten notis om dem af andra legionärer, som man träffar. Härom dagen berättade den polske målaren Kissling, som fått en kolfstöt i bröstet den 9 maj, att det sista minne, han hade från slagfältet, där han låg med krossade refben, var Lönnberg och Persson, som kommo knogande förbi med en tysk kulspruta, som de eröfrat. Deras vänner ha flera gånger skrifvit och frågat dem, om de fått krigskorset ännu. Men jag antar, de tycka, det är en allt för själfklar sak för att tala om. Af deras kamrater har jag hört, att de fått det.
Af de andra, som dekorerats, känner jag till: Benzin, en gammal legionär, Thomas (stockholmare), som är korpral och instruktör vid kulspruteutbildningen, samt sjukvårdskorpralen Landgren. Dessutom har Blondell, som sårades den tionde maj, både croix de guerre af högsta klassen (citation a 1'ordre de 1'armee) och militärmedaljen.
Då, så vidt jag vet, någon lista på de svenska legionärerna aldrig varit publicerad, skall jag räkna upp de återstående, som jag ej redan nämnt: Olof Bremer (Gäfleborgs län), C. T. Bergman (Göteborg), H. Meissner, (Stockholm), C. A. Wiren (Nyköping), Elof Nilsson (Gustafsberg), Oscar Nyberg (Stockholm), Viktor Svanberg (svensk, men bosatt i Köpenhamn), Ivar Svensson (Göteborg), Gunnar Johnasson (Ängelholm), G. A. Carlström (Uppsala), Fritz Sandström (Stockholm), William Thorin (Göteborg, svensk-amerikan), S. A. Pettersson (Blekinge), O. Edmon samt slutligen kapten Gredin, som f. n. tjänstgör som löjtnant i legionen.
Personligen har jag träffat fem af dem, då de varit på permission eller som konvalescenter i Paris. Hvad de hade att berätta om sina äfventyr och deras beskrifningar af lifvet vid fronten och på depåen var ganska intressant men så vidlyftigt, att jag måste spara det till en särskild artikel. Våra legionärer ha inte alltid haft det så roligt. Deras ställning är ju något annorlunda än de franska soldaternas. Allt emellanåt måste de nog känna sig litet ensamma. Många af dem tala dålig franska och kunna därför inte ha mycket glädje af kamratlifvet. Endast en af dem har sin familj i Frankrike. De, som ha sina anhöriga i Sverige, kunna visserligen få bref och kanske pängar hemifrån någon gång, men det torde höra till undantagen. De flesta stå alldeles ensamma i världen, utan någon, som intresserar sig för dem. De lida inte bara af det moraliskt trycket i känslan af öfvergifvenhet, utan också af bristen på alla de tusen småsaker, som göra lifvet i fält drägligare — paket med choklad och cigarrer, konserver och framför allt varma underkläder. De 25 centimes om dagen, som franska staten består dem, räcka inte till någon vidare lyx. (Det är för rästen endast sedan i oktober de få 25 ct., förut var det 5 ct.)
Liksom de familjelösa franska och belgiska soldaterna ha fått marraines, gudmödrar, som skrifva bref till dem och skicka dem paket, ha också svenskarna i legionen fått en gudmor i fröken Lillie Jensen. Hon betonar emellertid alltid själf, att hon endast är mellanhand mellan svenska kolonien i Paris och legionärerna. Besväret, som upptar stor del af hennes tid, tycks hon inte vilja räkna. Hon tillåter mig inte heller att här tala om de uttryck af innerlig tacksamhet för hennes verksamhet, som jag hört från soldaterna.
Jag har sett några af de bref, hon fått från sina vänner i skyttegrafvarna. Ett af dem bar jag fått lof att trycka af som prof. Det är skrifvet med blyerts under kanondundret. I all sin enkelhet ger det en åskådlig bild af lifvet därute. (Jag har måst lofva att hoppa öfver tacksamhetsuttrycken.) "Det är roligt att få bref härute, så att man får höra, att det finns flera, som existerar än bara soldater. — Vi ha nu legat här ute i en tio dygn, och i kväll skall vi upp i första linjen. Nu är man så van vid granater och bombardemang, så det är alldeles som det skulle vara på det viset. — Jag längtar efter att gå tillbaka (till lägret) så man får äta sig mätt. Man får verkligen litet mat härute, ett mål, på kvällen, och det är just, då man ätit, som man är mätt, sedan är man hungrig den öfriga tiden. Men det gör ingenting, ju mer man sliter, ju friskare blir man. Jag har aldrig känt mig så frisk förut som nu. Det är svenskt virke i de svenska gossarna här ute vid fronten. — I går hade P. varit ute och letat kaffe och socker i bortkastade musetter (tornistrar). Det höll vi sedan kaffekalas på och satt och språkade politik, tills tysken började skicka granater på oss. Då gick vi hvar och en till sitt kompani. Här i första linjen får man hålla både ögon och öron öppna.- "

I Elow Nilsons bok, Ur en stupads dagbok: Svenska hjältar vid fronten. Åhlén & Åkerlund 1917, nämner han att det fanns 24 man i den svenska volontärkåren till Främlingslegionen under första världskriget.
Herman Thomas, Olle Nyberg, Sven Blom (Norrköping), Nils Persson, Edgard Meissner (Enskede), Olof Bremer, Ivan Lönnberg, Ivar Svensson (Göteborg), Phil, Eliason, Ekberg, Sandström, Lindahl samt Ragnar Benzen som varit i legionen i mer än 10 år och stridit i Marocko, Tonkin, Algeriet, Madagaskar och Martinique. Han stupade vid Somme 1916.

Olle Nyberg

Som nämns i ovanstående böcker.

Carte Postale à l’usage des Militaires 1915

/postkort.jpgPostkort sänt från Nyberg till Sven Wahlgren i Stockholm

Valbonne 14-7-15

Bäste Bror! Tack för dina vänliga rader som jag senare svarar på. Har i går anländt till vårt regementes exercisfält, beläget ett par mil utanför Lyon. Har här träffat en hel del gamla stridskamrater och landsmän, däribland Thomas. Här drillas och instrueras det på ny kula och om ett par veckor är vi färdiga för fronten. Smakar just nu ej så godt efter de härliga dagarna i Bretagne och i Paris som sårad. Lyckliga du som nu har fått slut på eländet. Vara soldat i krigstid går likväl an. Men i fredstid…  Hjärtliga hälsningar. ”Nubben”.

Svårtydda underskrifter. Lagerqvist, Gustaf Wirén,  Calle Glader, Thomas, Niels Juhl, Thorin

E. Blondell

I legionen 1914-15

Notis i Tidningen  Kalmar 1915-10-02. Sid. 5.

En svensk dekorerad i Frankrike.

S t o c k h o lm den 1.
Svenska Dagbladets Pariskorrespondent meddelar att en svensk E. Blondell blifvit högtidligen dekorerad med militärmedaljen. Han hade redan förut tilldelats krigskorset. Blondell tog i krigets början anställning i främlingslegionen. Under en strid den 9 maj vid Souchez erhöll han mycket svåra sår och förlorade synen på båda ögonen. B. är född i Malmö

Notis i IDUN SÖNDAGEN DEN 24 OKTOBER 1915.

Ett hundratal franska soldater dekoreras af presidenten Poincaré med "lamedaille militaire" på Invalidhotellets hedersgård. Herr Blondell, bördig från Malmö, en af de af Frankrikes president dekorerade. Blef svårt sårad den 9 maj.

Dick Beer (1893-1938)

dick-beer.jpgI legionen 1914-16

Svensk konstnär, liksom sin far John Beer (1853-1906). Född i England, kommer han 1907 till Sverige som föräldralös och efter att ha varit inhyst hos släktingar får han en fast bostad i Västergötland. Dick Beer som i tidig ålder tog intryck av Paris smältdegel byter studier vid Konstakademin 1912 mot den franska huvudstaden och hyr sig en ateljé i närheten av Montparnasse. När första världskriget står för dörren anmäler sig Dick Beer som så många andra konstnärer som rekryt till den Franska Främlingslegionen och antas. Han säger sig komma från Schweiz och uppger namnet Herman Beer, eftersom den franska armén aldrig skulle ha accepterat hans engelska bakgrund. Krigstiden blir på många sätt avgörande för Dick Beers liv och konstnärskap. 1915 skadas han svårt av en granatattack, med grav dövhet och nervbesvär som i olika grad kommer att följa honom genom livet. Han fortsatte dock i kriget och då som ambulansförare fram till slutet av 1916.

Daniel William (Billy) Thorin (1886-1918)

Svenskamerikan. I legionen 1915-17

Vestkusten, 26 August 1915

En göteborgare i franska främlingslegionen. Sjömannen Daniel William Thorin från Göteborg har nu under flera månader slagits mot tyskarna i franska främlingslegionen. Vid Arras fick han dock en kula genom bröstet den 9 juni, hvarför han under den närmaste tiden är bunden vid sängen. Men snart skall han vara i skyttegrafvarna igen.

From Soldiers of the Legion: Trench Etched by Legionnaire Bowe, (1918):

Billy Thorin, Canton, S. D., was wounded in the head at the attack of the Legion on the Bois Sabot, September 28, 1915. He returned to the front and was gassed on the Somme, July, 1916. He was fourteen months in hospital and mustered out September, 1917.

Appendix 

Thorin, Daniel William. “Billy” Thorin was born in Sweden, but went to America when very young, and became a United States citizen. He recovered from his wounds received in Champagne, September 28, 1915, and rejoined the Legion at the front, but after a few months contracted tuberculosis. After a long stay in hospital, he was invalided out of the army, and returned to America. Mr. John Jay Chapman sent him to a sanatorium in Arizona, where he died, September 25, 1918. “Billy’s” last request was that he be given a military funeral and this wish was complied with, the Governor of Arizona sending a regiment of troops to escort the Legionnaire’s remains to their final resting place.

American Fighters

Sten Lindmark

I legionen under första världskriget

Artikel i den danska tidningen. Bornholms Social-Demokrat 20 januari 1916
Ursprungligt ett referat publicerad i Dagens Nyheter som handlar om en avrättning av en spion där Lindmark deltog.

Nämnd i Sven Bloms Krigsdagbok 1914

Milton Sundin (1895-)

Vestkusten, Number 46, 14 November 1918

Svensk får krigskorset.

Milton Sundin, son till Charles Sundin i Denver, Colo., är den förste soldaten från den staden, som hedrats med krigskorset. General Pershing tilldelade Sundin denna dekoration för tapperhet i slaget vid St. Mihiel.

(Pappan invandrad från Sverige. Milton född i USA  och tillhörde nog inte främlingslegionen utan den amerikanska expeditionsarmén)

/gustave-wiren-krigsdekoration2.jpgRudolf Söderlindh

Vestkusten, Number 35, 30 August 1917

NÄRKE. Franska krigskorset åt en svensk.

Rudolf Söderlindh från S. Mos i Kumla har nyligen blifvit med beröm omnämnd i franska arméns dagorder och dekorerats med krigskorset. S. är bataljonsläkare i franska armén vid västfronten.

Julius Konstantin Stenberg och Carl Olsson

Riksarkivet

Konsulatarkiv Rouen 1914-1922: Om de svenska sjömännen Julius Konstantin Stenbergs och Carl Olssons anställning i främlingslegionen (1918).

Notis i Vestkusten, Number 21, 22 May 1919

Svenskarna i främlingslegionen.

Med ångaren Thorsten anlände nyligen till Göteborg fyra svenskar, som under kriget tjänstgjort i franska främlingslegionen under längre eller kortare tid. De återvändande krigarna Olof Brehmer, Hudiksvall, Julius Stenberg, Stockholm och Helmer Jernström, Gävle, hvilka samtliga erhållit tapperhetskorset. Den fjärde, David Lundberg från Stockholm, har däremot icke deltagit i eldlinien.

Mårten Åberg

Notis i Vestkusten, Number 11, 14 March 1918 — Page 2

Svensk död i Frankrike.

F. officern i franska främlingslegionen Mårten Åberg från Göteborg har efter någon tids sjukdom aflidit i Frankrike. Hr Åberg var son till dåvarande läkaren dr K. O. Åberg och vid sin död 37 år gammal. Han inträdde efter afslutade studier på officersbanan, men begaf sig ganska snart utomlands och inträdde i främlingslegionens tjänst.

Olof Brehmer, Julius Stenberg, Helmer Jernström, David Lundberg

Notis i Vestkusten, Number 21, 22 May 1919

Svenskarna i främlingslegionen.

Med ångaren Thorsten anlände nyligen till Göteborg fyra svenskar, som under kriget tjänstgjort i franska främlingslegionen under längre eller kortare tid. De återvändande krigarna Olof Brehmer, Hudiksvall, Julius Stenberg, Stockholm och Helmer Jernström, Gävle, hvilka samtliga erhållit tapperhetskorset. Den fjärde, David Lundberg från Stockholm, har däremot icke deltagit i eldlinien.

/allan-ljungquist-svensk.jpgGustav Andersson,
E. B. Eriksson,
Allan Ljungquist,
Wilhelm Luri

Fyra svenska tackbrev,  från den norska ambassadens arkiv daterade 1919,  till den norske generalkonsuln i Paris Auguste Pellerin, som skänkt en summa pengar (20 franc) till skandinaverna i främlingslegionen i slutet av första världskriget.

Allan Ljungquists brev>

Tack till Knut Flovik Thoresen som hittat breven.

 

 

 

NOTISER 1920-1939

Karl Vilhelm EDGARD Carlsson

(1897-1965. Gissningsvis i legionen under 1920-talet)

Från en släktsida:

Äldsta barnet i familjen. Han reste till Frankrike (Främlingslegionen).

Kurt Haijby

/kurt-haijby.jpg(född som Kurt Johansson, 1897-1965)

I legionen omkring 1920

Haijby dömdes fem gånger mellan 1916-1920 för bedrägeri och stöld och tillbringade sammanlagt 2 år i fängelse. Därefter sökte han sig till franska främlingslegionen, men blev hemförlovad redan efter 3 veckor på grund av sjukdom.

Artikel i Sunday Herald, Sydney 1 mars 1953 om den så kallade Haijbyaffären.

Sergei von Kothen. (1904-XXXX)

/von-kothen.jpgI legionen troligtvis på 1920-talet Sergeant i franska främlingslegionen i Marocko.

Tillhörde den adliga ätten VON KOTHEN nr 995

 Gifte sig i Marocko 1939 med Tamara Sasonov.

 

Henry Nyman

Notis i Vestkusten, Number 52, 26 December 1929

Den ende svensk, som lyckats rymma från franska främlingslegionen, 23-årige Henry Nyman från Vikingstad, har i dagarna hemkommit efter en äventyrlig rymning och svåra lidanden. Han lyckades komma ifrån Tunis och ombord på ett norskt fartyg och kom efter många äventyr omsider hem igen.

Gunnar Lundquist (Eric von Bergenheim)

Notis i Vestkusten, Number 4, 23 January 1930

Gunnar Lundquist, även känd som, svensk, f. d. medlem av franska främlingslegionen och soldat i flera arméer, begick härom dagen självmord genom att skjuta sig en kula i pannan i sitt hotellrum.
Den närmaste orsaken härtill säges ha varit obesvarad kärlek, enligt uppgift i en dagtidning. Han lär nämligen ha varit kär i mrs A. R. Westphal, som lever skild från sin man men vars skilsmässomål icke ännu avgjorts. Han hade tillskrivit mr W., som betraktade hans brev som bevis på en sjuk hjärna hos självmördaren, vilken han aldrig sett. Han hade även skrivit till mrs W. Han tros ha fått höra att en förlikning var tänkbar mellan de båda makarna och att detta varit orsaken till självmordet. Westphal ämnar icke ingå någon förlikning med sin fru, lär han ha yttrat senare.

Misslyckad värvning

Notis i Vestkusten, Number 36, 3 September 1936

Kaptenen i Kronobergs regemente, friherre Cedric Leijonhufvud, som d. 2 juli plötsligt försvann från regementet, har återkommit och självmant inställts sig hos polisen i Växjö. Han anmälde sig hos landsfogden och sitter nu anhållen på regementet. Då hans avvikande hade karaktären av rymning, utfärdades häktningsorder emot honom, så snart man upptäckt hans försvinnande. Han kommer nu att ställas till ansvar inför krigsrätt. Kapten L. har vistats i Paris och gjort försök att komma in i främlingslegionen men ej lyckats.

Sverre Dahlström och Erik Jönsson

Notis i Vestkusten, Number 34, 26 August 1937

Halmstads-ynglingar värvade till främlingslegionen. De båda ynglingarna Sverre Dahlström och Erik Jönsson, som för en tid sedan rymde från Halmstad med pass på fickan efter det en del oegentligheter upptäckts på det kontor, där Jönsson var anställd, ha nu enligt meddelande från Marseille fått värvning i franska legionen.

NOTISER 1940-talet

Svenskar som stupade för Frankrike under andra världskriget.

Andra världskriget:

Waldemar Dombrowski (1919-1945) Från Stockholm. 3e RMLE Stupad i Muhlacker

Holger Gilleström (1917-1941) Från Norrköping. 27e régiment d'infanterie (27e RI) Död i sjukdom i Sarreburg, Tyskland.

Per Tyko Granberg (1908-1945) Från Haparanda. 1 er BLE. Stupad, splitterskada, i 67-Bas-Rhin

Per Algot Grankvist (1898-1940) Från Kalix. 511 e bataillon régional. Stupad i Zuydcoote, 59 – Nord

Emile Jaconelli (1909-1944) Från Stockholm. Gpe de Commandos d'Afrique. Stupad i Tyskland?

Semen Lynik (1910-1945) Från Stockholm. Régiment de marche de la Légion étrangère (RMLE) Stupad i Stetten, Tyskland

Johan Mollisson (1913-1940) Från Karlskrona.  11e régiment étranger d'infanterie (11e REI) Stupad i Bras-sur-Meuse, 55 – Meuse

Frédéric Léopold Marie Peters (1923-1945) Från Stockholm. 1 er BLG. Stupad i  Frussenheim, 68 - Haut-Rhin

Avrättad:

Karl Hugo Sundsted (Industriman från Stockholm 1911-1941) Avrättades av tyskarna i Mont-Valérien för att ha hjälpt fienden. (Frankrike)

 

Fler svenska frivilliga i Frankrike under andra världskriget:

Adalbert Ceckhail (1903-?) Från Karlstad. Régiment de marche de volontaires étrangers (RMVE)

Frédérick Dahlberg (1899-?) Från Ljungby. Légion étrangère

Arne Dahlström (1906-?) Från Hälsingborg.  Dépôt commun des régiments étrangers (DCRE)

Harry William Forsberg (1915-1992) Från Ljusne. I legionen: 1936-1945.

Curt-Wilhelm Heitsch (1909-?) Från Örebro. Légion étrangère

Knut Edvin Häll (1914-2000) Från Helsingborg. I legionen 25 juni 1935-1941.

Hans Johansson (1907-?) Från Hagtal. Régiment de marche de volontaires étrangers (RMVE)

 Allan Mann (1921-2005) Från Töreboda. Frivillig i Narvik 1940. Främlingslegionens 1.bataljon, 13 DBLE, som spejare.

Alfred (Fredi) Nissels No 89.393 I legionen 1940-. 2eme R.E.I. C. D. T.

 Nils Ove Olson (1903-1975) Från Skabersjö. 3e régiment de marche de volontaires étrangers (3e RMVE)

Victor Pierre Paganini (1910-?) Italienare född i Stockholm. Légion étrangère

Charles Peteres (1901-?) Från ? Dépôt des régiments de marche de volontaires étrangers (DRMVE)

Willy Prante (1904-?) Från Malmö. Dépôt des régiments de marche de volontaires étrangers (DRMVE)

Sture Ronnö (1913-1995) Från Slaka. I legionen 1936-1941.

 Assar Tano (1908-2004) Från Mattila. I legionen 1929-1945

 Olof Thorsen (1902-?) Från Göteborg. 3e régiment de marche de volontaires étrangers (3e RMVE)

Bénno Wagschal (1915-?) Från Göteborg. Dépôt commun des régiments étrangers (DCRE)

Jack Ulvensten (1911-?) Född i Fjällbacka. Har inga säkra uppgifter om hans tid i legionen

Per Tycko Granberg och Fredrik (Frédéric) Peters.

Fler svenskar stupade för la France, Lars Gyllenhaals artikel i Krigsmyter, nyhetsbrev som ges ut av Per-Anders Lundström i samarbete med Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.

Per Tycko Granberg (1908-1945) I legionen 1929-1945. Tog värvning samtidigt som Gösta Valdemar Jönsson och Assar Tano. Efter Narvik 1940 tog han tjänst i de Gaulles fria franska trupper och stupade i Tyskland. Fredrik Peters (1924-1945), stockholmsgrabb som jag inte hittat fler uppgifter om.

aage-e-hansen3.jpgAage Erhard Hansen (1918-1996)

I legionen på 1940-talet.

Som även skrivit en bok om legionen. Den är på danska.

"Og månen lyste" 223 sid.
Hagerup 1957

Bilden från: http://www.kroning-antikvariat.dk/

Gotlands militärhistoria och Gotlands trupper.

Alfred (Fredi) Nissels

I legionen 1940-

Brev från Alfred Nissels 1940 till vissångaren Bo Sundblad, Lidingö

Brevet är skrivet på engelska; här är en översättning:/brev-ffl3.jpg

Soldat Alfred Nissels No 89.393
2eme R.E.I. C. D. T.
Secteur Postal 390
France

5 februari 1940

Min käre Bosse.

Det är länge sedan jag skrev till dig. Jag skriver detta brev på engelska för jag tvivlar på att censuren i denna stad förstår något skandinaviskt språk.
Som du kan se är jag soldat nu och mycket långt från Paris. Jag får inte tala om var jag är och inte sätta några frimärken på detta brev.
Det är en mycket vacker stad med fina kaserner, maten är ganska bra men för mycket kött och för lite sötsaker. Runt barackerna är en fin trädgård med palmer och burar med apor.
Vi behandlas väl men har mycket jobb speciellt i min avdelning. Jag försöker bli en operatör för trådlös kommunikation och det är ganska jobbigt. Min bror har också gått in i armén, men det är två dagars resa från här och jag vet inte när jag ska kunna träffa honom. Min mor är helt ensam I Paris.
Hur går det för dig? Jag hoppas du inte är tvingad att gå in i armén igen. I mitt regemente finns här många danskar och svenskar och jag är god vän med många av dem.
Snälla, om du har tid, skicka ett brev, det är det enda nöjet vi har här.
Jag måste sluta nu eftersom kvällslexionerna ska snart börja. Ber dig hälsa till dina föräldrar och din syster.

Din vän Fredi

PS: Om du har några nummer av svenska veckotidningar, även gamla, skulle vi bli mycket tacksamma om du kunde skicka dem till oss.

Jack Ulvensten (1911-?)

Född i Fjällbacka
I legionen under andra världskriget?
Svår att hitta uppgifter om hans legionärstid. Någon som vet mera?

Slutarps Samhällsförening; Hembygdsfest midsommar 1947.
Föredrag av Främlingslegionären Jack Ulvensten över ämnet ”Genom fyra världsdelar under brinnande krig”

Under spanska inbördeskriget deltog han som frivillig

Ulvensten porträtteras som ”Lugnets kändis nr 1, luffare och främlingslegionär som varit med om tre krig och fem äktenskap” i Jacques Werups -bok, ”Hemstaden – min Malmöhistoria”, Alba 1981
Förebild till Jim Lanebrand huvudpersonen i Werups bok ”Pornografens död”, Bonniers 1988

Leif Ekström

Notis i Vestkusten, Number 12, 20 March 1947

16-årige Leif Ekström, som försvann sedan han gått i land från en Lloydbåt i Marseille och sedan tagit värvning i franska främlingslegionen, kommer troligen att bli fri genom kung Gustafs förmedling. Pojkens mor har skrivit ett brev till kungen och bett honom ta sig an saken under sin resa till Rivieran. I ett brev från ett legionärläger i Nordafrika har sonen skrivit ett brev till modern och skildrat sin fruktansvärda belägenhet.

Gösta Hörlin

I legionen 1949

Stockholmare som  värvade sig i Paris och kom Marseille och vidare till Sidi-Bel-Abbès. Han  ångrade sig sig djupt och hade ”turen”  att i slagsmål med en arab bli knivstucken i ljumsken. Inte så allvarligt men efter sjukhusvistelsen blev han kvitt kontraktet.

Harde vilkår i Fremmedlegionen.

Notis i Halden Arbeiderblad 1949.12.24 som refererar till Svenska Dagbladets korrespondent.

NOTISER 1950-talet

Vietnam

Walter Gorlich, 2e bataillon étranger de parachutistes (2e BEP)
Född i Vänersborg 1927. Stupad 1954 (Diên Biên Phú, Viet Nam)

Nils Harald Nilsson,  Adjudant-chef, 1e régiment étranger de cavalerie 2e escadron (1e REC 2e)  
Född i Lund 1909. Från Riseberga, Klippan. Död 1947 (Sjukhus i Tourane)

Ensio Tiira och Fred Eriksen

Ensio Tiira från Finland och Fred Eriksen från Sverige tog värvning i Främlingslegionen 1952

Efter utbildning i Nordafrika deserterade de på väg till Indokina i mars 1953. Utanför Sumatras kust flydde de med en flotte och de trodde att de skulle nå kusten. Strömmen tog dem istället ut till havs. Efter 18 dygn dog Fred Eriksen av värme, hunger och törst. De hade lovat varandra att om någon dog skulle den andre se till att det blev en anständig begravning i land, men efter två dygn luktade liket av Eriksen så illa att Tiira stjälpte honom överbord till hajarna. Tiira räddades efter 32 dygn av ett engelskt fartyg.

tiira-ericsson.jpgEnsio Tiira har skrivit en bok om sina upplevelser: "Epätoivon lautta" som har översatts till många språk, bl. a. på engelska, ”Raft of Dispair” och danska, ”Nådeløse hav” 1955.

/ensio-tiira.jpgEnsio Tiira (1929–1981) dog i Sverige.

Artikel i The West Australian Thursday 2 April 1953:

Shark's Leap Misses As Raft Escapee is Saved

SINGAPORE, Wed.-A leaping shark nearly snatched the slender chance of life left to a French foreign legionnaire on Friday while he was being rescued from a raft on which he had drifted for 34 days in the Bay of Bengal.

The soldier, Tiira Ensio, was hauled aboard the British ship Alendi Hill, which brought him to Singapore this morning. "It was a chance in a million that we found him and the shark nearly got him as we hauled him aboard," said the master of the ship (Capt. Edwin Humby). "We picked him up east of Ceylon about 300 miles from land on Friday morning," he said. Just after midnight the watch had heard a shout and about two hours later the raft was located, Capt. Humby said. Ensio weighed about 56 lb. when be was picked up. "He was just skin and bones. badly sunburnt and' had salt water sores all over his body," he added..

Ensio said in hospital today that he and a companion, Fred Eriksen, a Swede, had dropped overboard at night from a troop ship bound for Indo-China. They were both members of the French Foreign Legion and thought that they were close to the coast of Sumatra when they left the ship. They miscalculated the distance and were blown on their raft back across the Bay of Bengal. They had two day's rations when they left the ship and caught and ate a turtle, a few crabs and some fish. Fix this text Ensio said that Eriksen had died of starvation after 18 days on the raft. They had decided to "jump ship" because of "terrible conditions" in the legion--foot slogging all over North Africa with poor food and little pay.'" --AA.P.-Reuters. .

Shark Attack File

Percival Blomqvist

I legionen 1953-1958

En stockholmare som jag fått uppgifter om genom mejl från en kamrat som seglade med honom under 1960-talet. Någon som vet mer?

August Byman (1931-)

I legionen 1950-talet

Bor i Gärestad, Blekinge, finlandssvensk före detta arméofficer i Finland och krigsskadad i Algeriet när han var med i Franska främlingslegionen. Artikel i Kvällsposten 23 augusti 2014.

Harald Rune Yngve Svensson (1927-1959)

I legionen 1954-1955, insjuknade och blev frikallad.

Gotlands militärhistoria och Gotlands trupper.

Tage Eliasson (XXXX-2013)

I legionen: 1950-talet

/tage-eliasson.jpgArtikel i Året Runt nr 13 1953.

Tage Eliasson flydde som främlingslegionär
från djungelkriget i Franska Indokina, 1,5 sid.

 

 

LEGIONÄRSDRAMA PÅ EN CHARTRAD SVENSK BÅT

Notis i Vestkusten, Number 31, 4 August 1955

Vaktmanskap ombord på det av franska regeringen för legionärtransporter chartrade svenska motorfartyget “Anna Salén” öppnade den 23 juli enligt telegram från Port Said eld mot 33 legionärer som försökte fly, då fartyget passerade Suezkanalen.
Dessertörerna var tyskar, italienare och afrikaner. En av dem dödades medan två andra skadades. De övriga lyckades simma iland där de emellertid togs om hand av egyptiska kustbevakningen.
Anna Salén var på väg med ett 1,000-tal legionärer från Indokina. Händelsen föranledde de egyptiska hamnmyndigheterna att belägga Anna Salén med kvarstad men fartyget frigavs på söndagen efter föreställningar av franska ambassaden i Cairo och svenska konsulatet i Suez.

Curt Johansson (1943-)

I legionen? Slutet av 1950-talet men vet inte om han värvade sig.

/kallad-curtjohansson.jpgBok:

Noomi Lind (1972-)

Kallad : visionen blev verklighet: berättelsen om Curt Johansson och Trosgnistans mission
TG Media 2003

Det höll på att sluta riktigt illa då Curt Johansson som 15-åring rymde hemifrån och gav sig ut på sin första långresa med destination Främlingslegionen. Han ville lyfta, ville iväg. Med tiden skulle hans målsättning bli en annan och livet utveckla sig till en enda lång resa - utomlands och inombords. En resa ut på äventyr han aldrig kunnat drömma om. I boken följer vi honom från hans önskan att ta värvning i Främlingslegionen till föreberedelser och arbete i Afrika.

Bo Havrell (1935-)

Vestkusten, Number 27, 8 July 1954

19-ÅRINGEN HAR SLÄPPTS AV LEGIONEN

Efter ingripande av svenska konsulatet i Marseille är 19-årige Bo Havrell för närvarande på hemväg till sin väntande moder i Borås och sin befattning vid posten i Ulricehamn. När vicekonsul Ralf Erro i Marseille i torsdags å.d. sökte upp kommendanten för legionens detachement i staden fick han veta att Havrell inte ansetts lämplig för tjänst i legionen och redan avregistrerats. Orsaken torde främst vara Havrells bristande hälsa.
Bo Havrells moder underrättades omedelbart om sonens frisläppande och mottog naturligtvis budskapet med stor glädje.
— Är det verkligen sant . . . åh, tack, gode Gud . . . och tack ni som ringde och talade om det för mig, utbrast fru Signe Havrell i Borås, när götaborgsredaktionen några minuter efter meddelandet från Paris kunde meddela mamman till den unge svenske främlingslegionären att hennes son är fri och kommer hem igen.

Per Uno Nordell (1934-2011)?

/per-uno.jpgI legionen 1950-talet

Svensk grabb från Hofors, som i äventyrsartiklar och i ett flammande inlägg i radio berättat om sin tid i Främlingslegionen och i rebellstyrkorna i Algeriet.

Artikel:

/poitisk-tidskrift-1957.jpgPå båda sidor i Algeriet (On both sides in Algeria) sid. 211-216.
Politisk Tidskrift, nr 7, 1957/58.

/lektyr-1958-16.jpg(Politisk tidskrift /utgiven av Svenska landsbygdens ungdomsförbund 1941-1958)

JAG VAR REBELL. Artikelserie som startar i Lektyr nr 16 1958. Per Uno Nordell berättar om sina spännande äventyr i Nordafrika.>

/nordell-svensk.jpgI den norska tidskriften:
Vi Menn 1959-19.? Jeg flyktet fra fremmedlegionen og sluttet meg till opprørerne i Algerie-fjellene i fjor
Vi Menn 1959-20. Jeg blir frihetskjemper i Algerie.

 

Hans Hasso Schult

Ska ha tjänstgjort i Algeriet under slutet av 50-talet till början på 60-talet. Han lär ha tjänstgjort i legionen under minst 8 år. Kan var bosatt i Saint-Germain i Frankrike

Jan Svensson-Kjell Lindqvist-Bertil Jäderberg-Egon Evertsson/se-nr-18-1960-2jpg.jpg

Reportage i tidningen Se nr 18 1960.

Jan är fast i legionen.

Notis i Vestkusten, Number 21, 26 May 1960

Södermanland

EN FRU I OXELÖSUND, Alice Lindkvist, har i brev till Frankrikes president de Gaulle vädjat att hennes 19-årige son Kjell skall lösas från sitt kontrakt med främlingslegionen.

Bengt Grylin (1929-1998)

Från Gävle. I legionen på 1950-talet.
Han kom sedan tillbaka till Sverige, hamnade på ett mentalsjukhus i Sundsvall.
Uppgifter jag fått genom e-post. Någon som vet mer?

Reidar Gustafsson "Reidar Emmanuel"

Tjänstgjorde som fallskärmssoldat i Ain Sefra, Algeriet 1956-1962
Bosatte sig i Surahammar.

Uppgiften har jag fått i min gästbok. Någon som vet något mer om denne Reidar?


NOTISER 1961-2000

Sören Anders Arne Dennerfors (1947-)

Deserterade efter 7 månader i legionen 1966

I Jan Guillous bok ”Ordets makt och vanmakt” upplyser Guillou om att han skrivit en artikel i FiB/aktuellt någon gång under åren 1966-67 om en ”ung fåne på Gotland som ”träder fram” (mot 3000 kronor i arvode) efter att ha rymt från Främlingslegionen”
Denna artikel bör handla om Dennerfors.

Gotlands militärhistoria och Gotlands trupper.

Sven-Bertil Lidström (1943?-)

I legionen på 1960-talet.

lidstrom-fib-aktuellt-1962-42.jpglidstrom-fib-aktuellt.jpg

 

 

Artikel i FIB-Aktuellt Nr 42 1962

 

Tore Hållström

tore-hallstrom.jpgI legionen 1968, deserterade efter 6 månader.

Notis i Norran 1968-12-21

 

Lennart (Folke) Karlsson 1946-2002

Sjöman från Vänersborg med smeknamnet "Bata"
Kan ha varit i legionen i början av 1970-talet.
Någon som vet mer?

Owe Örneståhl 1951-

/sodat-och-teknik-11-1975.jpgI legionen 1970-talet Alias Oscar Oneill

Artikel i: Soldat & Teknik nr 11-1975

 

 

 

Jörgen Hammarström

I legionen 1980-talet. Deserterade.

Var i Guyana där han deserterade. Han satt fängslad i Surinam c:a 1984.

Uppgifterna har jag fått från genom epost från någon vid namn Carl till min sida. Kan inte hitta fler uppgifter om Jörgen Hammarström. Någon som vet?

A.S.A.A.L.E. Suède

Association Suédoise des Anciens de la Légion Etrangère

IDUNGATAN 1A 3tr - 11345 STOCKHOLM

Främlingslegionens Kamratförening i Sverige, grundades i Stockholm 1986 av överstelöjtnant Jacques Roques och Tamas Weber. Vet inte om föreningen finns kvar. Har läst på nätet att Tamas Weber avgått som ordförande, om jag har tytt den franska texten rätt.

Artikel av Peter Bratt i Dagens Nyheter 25 november 1998

"Legionen är min verkliga familj".

Franska generaler besöker vänskapsförening.

Runar Höiom

Född 1967 i Mölndal. I legionen i 2 år, troligtvis i slutet av 1980-talet. Deserterade?

Från Marathon.se

Han gjorde lumpen i Arméns fallskärmsjägarskola och det gav mersmak att fortsätta den militära banan. På mystiska vägar hamnade han i Franska främlingslegionen och tjänstgjorde som fallskärmssoldat på Korsika i två år. Väl hemkommen i Sverige sökte han in till Officershögskolan i Halmstad. Där läste han under ett år för I15. Fänrik 1991.

Bernt Olofsson, Lars Griph, Henrik Gren.

Reportage i Värnpliktsnytt av Erling Söderström omkring 1990

Mon Fredrik Bäcklinder (1967-1992)

I legionen 1992. Son till Harry Forsberg./mon-backlinder.jpg

backlinder2.jpgFrån http://harryforsberg.wordpress.com/ :

Mitt i natten på franska nationaldagen den 14 juli 1992 mördades Mon Fredrik Bäcklinder på ett av legionens logement i Orange i södra Frankrike. En annan legionär hade fått en mental knäpp och utan anledning smugit in på Mons logement och drämt en yxa i huvudet på honom. Mon hade gått genom grundutbildningen med flaggan i topp och kommit ut som nummer 6 i sin grupp, och valde av vissa skäl kavalleriet framför fallskärmsjägarna på Korsika och hade därför förflyttats till Orange i november året före för vidare utbildning, där han när han mördades väntade på att tillsammans med sin pluton bli placerad i Kambodja. Han hade hunnit med ett år i legionen och stortrivdes…

Bilden från Kvällsstunden nr.19-2003

NOTISER 2000-2016

Sture Lindskog (1908-1962)

I legionen 1931-1936

Artikel i NT, Norrköpings tidningar 2006-07-12

sture-lindskog.jpgSveriges Radio har här en artikel om försvunna svenskar,
där det står en del om Sture Lindskog. Han är dock inte namngiven.
Bilden och brevet från SR.

Brev hem till föräldrarna 1932:

Saida 1 februari 1932
Älskade pappa och mamma,
Hjärtligt tack för breven. Jag hoppas innerligt att ni äro krya. Tyvärr kan jag ej skriva och förklara hur jag kommit hit ty då skulle ni ej kunna tro mig. Men jag hoppas en gång kunna få komma hem och förklara alltsammans.
Ack hur jag kände mig när jag själv kom till klarhet om vad som skett och var jag var, kan jag ej heller beskriva. Flera brev har jag skrivit till eder men ej kunnat sända dem. Jag hoppades att ni ej skulle få reda på var jag var, ty det hade väl varit bättre om ni trott mig vara död än att få reda på att jag är här.
Många nätter har jag legat vaken och tänkt på hur förtvivlade ni måste vara, men alltid hoppats att tiden skulle läka såren och sedan skulle ni glömma. Sedan när jag blivit fri här ville jag resa hem och se eder alla kära ännu en gång utan att ni visste om det och sedan för alltid försvinna.
Breven fick jag först igår ty jag är ej i Sidi Bel Abbès utan i Saida, och mig har ingen frågat om jag ville ge mig tillkänna eller ej.
Om ni bara kunde försöka att inte vara så oroliga och sorgsna under den tid som jag är här. För min del kan jag hålla ut med allt.
Min enda längtan är att få komma hem och gottgöra allt. Jag vet ej vad jag ska skriva ty blotta tanken på vad som hänt och den sorg och förtvivlan ni har fått genomgå förefaller mig som en mardröm.
Ett vet jag säkert och det är att jag älskar er alla mer än ni anar.
Tusen hälsningar från er tillgivne Sture

Två artiklar om Sture Lindskogs dotter som forskat mycket om sin far.
Helsingborgs dagblad 2012-02-04
Landskrona Direkt 2012-02-03

schreiber.jpgCarl Gunnar Schreiber (1902-1976)

I legionen 1927–1938

Från Umeå. Legionär i Nordafrika och Indokina. Deltog också i Finska Vinterkriget.

Nämns i Lars Ericson Wolkes artikel Främlinglegionens återkomst, Populär Historia nr 8/2000.

Krigsarkivet

Fast anställd vid Västerbottens regemente 1922 och vid fälttelegrafkåren 1925, fanjunkare vid franska främlingslegionen 1927-1938, finlandsfrivilig 1939-1940, tidningsman, släktforskare.
Arkivet som består av 66 volymer har i två omgångar, i mars 1972 (acc. 26/1972) och i april 1976 (acc. 44/1976), överlämnats till Krigsarkivet. Arkivet har bevarats i samma ordning som det överlämnades, dock har handlingarna uttagits ur sina pärmar och lagts i boxar.

Christer Byström (1923-2009)

I Legionen 1951-1956. Indokina och Algeriet

Ur dödsruna i NLT Nya Lidköpings-Tidningen 2009

Han tillhörde den lilla skara som tog sig levande ut från slaget vid Dien Bien Phu 1954 i dåvarande Franska Indokina. Han deltog även i stridigheter i Algeriet. Sviterna bestod bland annat av en granatsplitterskada i vänster hand och malaria som följde honom resten av livet.

Mats Thilander (1956-2010)

Från Stockholm. I legionen 1977-1995.
Caporal från 1980 och Caporal-chef från 1983.

1977: 2: a REP Bl. a. Bonito-operationen i Kolwezi i Zaire 1978 och uppdrag i Beirut.
1989: 5 RE i Franska Polynesien
1991: 4 RE Castelnaudary
1993-95: RE 1 Aubagne.

In memoriam 2010: monsieur-legionnaire

Bertil Jäderberg (1942?-)

bertil-jaderberg.jpgbertil-jaderberg-2.jpgI legionen 1960

Utdrag ur Kälarnenytt, januari 2010:

Bertil en världsmedborgare

När jag var 16 år gick jag till sjöss. Jag har, i perioder, varit på sjön i 6 år och besökt de flesta länder utom Australien.
1960 mönstrade jag av i Marseille och sökte värvning hos Främlingslegionen. Jag skrev på ett fem-års kontrakt och blev skickad till Algeriet. Det var en tuff miljö. Det var verkligen en främlingslegion med många språk, men det fanns ett språk som alla klarade, en smäll. Jag kom undan med blotta förskräckelsen, det visade sig att jag var snöblind. Nu fanns det ju ingen snö i Algeriet men mitt handikapp fungerade på samma sätt med sand! Så jag blev hemskickad med betald biljett till Marseille.
När jag sedan återvände till Sverige blev uppmärksamheten stor eftersom jag betraktats som försvunnen.

Artikel i tidningen Se nr 18 1960

Artikel i okänd tidskrift. ”Nästan alla ångrar sig” 1960>>/bertil-jaderberg-1960.jpg

Artikel i Hela Hälsingland 2009-12-23

Artikel i Östersunds-Posten 2010-01-20
Försvunne Bertil satt fast hos Främlingslegionen

 

Carl Sundberg (1870-1948)

Från Västervik
I legionen 1892

Var med under fälttåget till Dahomé 1892.
Dekorerades med tapperhetsmedaljen av 1870.
Deserterade redan efter ett par månader i legionen.

1893 kom han till Kapstaden, där han lät värva sig i Bechuanaland Border Police.
Året därpå enrollerade han sig i Cape Mounted Rifles (CMR) i Kingwilliamstown i östra Kap.
Han tillhörde regementets artillerienhet och blev med tiden First Captain”.
Ur Populär Historia Publicerad 19 mars, 2001

Artikel "Kulorna ven runt huvudet" av Bengt Faleij i Västervikstidningen 2011

Tony Berglund (1963-)

I legionen 1986. Fallskärmsjägare

/tonyberglund.jpgArtikel i Aftonbladet 2003-10-27

"Jag är ingen krigsmaskin"

Tony, 40, lyckades fly från främlingslegionen.
Tony Berglund gick med i ett av världens tuffaste elitförband, den franska främlingslegionen. Kontraktet var på fem år.
Men märkte han att han var helt fel ute - han ville inte bli en stridsmaskin. Till slut såg han ingen annan utväg än att rymma.

Hela artikeln!

Kenneth Eriksson

I legionen 1991-1999

Lämnade Sverige och Kramfors 1991 och värvade sig i Franska främlingslegionen där han togs ut till 2éme R.E.P, ett fallskärmsjägarregemente. Hans syfte var att komma bort från problem i Sverige. Han tillbringade åtta år i legionen och har stridit som legosoldat i före detta Jugoslavien och i Kongo. Hans legionnamn var Charles Emminger.

Många artiklar i pressen omkring 2005 i samband med dråp i Thailand.

Josef Doré

Tatoo i Ystad 2007

Ystads Allehanda 2007-08-10 Mytomspunnen armé av främlingar.
Ystads Allehanda 2007-08-10 Främlingslegionen tågar på Ystads gator.
Ystads Allehanda 2007-08-16 I Legionen bevaras traditioner
josef-dore.jpgYstads Allehanda 2007-08-17 Franska främlingslegionen blev hans liv...Om

Josef Doré från Malmö. I legionen sedan 1998.

 

 

Karl Axel Evert Pettersson (1914-1939)

Född i Göteborg död i Casablanca. Gick med och dog i främlingslegionen.

Uppgiften hämtad från en släktsida.

Alf Robertson (1941-2008)

Från Hans Stafrins sida ”Hasses hörna” berättar Alf Robertson

- Jag lämnade skolan och mina föräldrar hemma i Göteborg och gick till sjöss redan som 15-åring, berättar han. Jag var kockelev och på första resan slogs jag blodig och medvetslös av förstekocken som tyckte att jag var för uppstudsig, men jag gav inte upp. Det blev många resor till snart sagt världens alla länder och sammanlagt 288 hamnar.
Till slut hamnade han av någon underlig anledning i den beryktade franska Främlingslegionen i Marseille.
- Om det var tufft på sjön så var det absolut ingenting i jämförelse med legionen. Det var först sedan pappa tagit hjälp av både Utrikesdepartementet och Interpool som jag lyckades häva femårskontraktet jag varit dum nog att skriva på!
Alf fick pengar till en tågbiljett, men i Paris där han skulle mönstra av lockade nöjeslivet mer än hemfärd.
- En sen natt greps jag av fransk polis efter att jag "lånat" en cykel och hamnade istället i fängelse i 33 dagar... 1964 gick Alf i land för gott, 23 år gammal.

BÖCKER

Börje Lundberg

alf-robertson.jpgAlf Robertson - Jag lämnade mitt hjärta i Göteborg, 248 sid. Reverb Förlag 2009

I många, långa öppenhjärtiga samtal med författaren Börje Lundberg berättar Alf Robertson om sitt vindlande liv som sjöman och uteliggare till folkkär underhållare och storsäljande skivartist. Det är Alfs egen historia, fylld av kärlek, humor, hårda törnar och kolossal envishet.
Följ med när en 15-åring från Gamlestan i Göteborg går till sjöss, råkar ut för otaliga äventyr, värvas till Främlingslegionen och efter hemkomsten hankar sig fram som hemlös med artistdrömmar. Och när allt, plötsligt över en natt, 1968 förändras och Alf Robertson vaknar upp som svensktoppsstjärna med "Riv inte vårt kvarter".

Även som Daisy talbok:
Svenska Medieform:Inläsare: Sven-Arne Svanberg,
Omfång:1 CD-Rom (7 timmar, 53 minuter)

Hans Åslund

Artikel i Tidningen Se nr: 29 1976

Lär ha flytt från Främlingslegionen. Har inte sett tidningen och jag hittar ingen mer information.

Paul Almgren och Karl Thor

I legionen sedan 2010

Artikel i Svenska Dagbladet 2011-06-14 Alltid redo för strid.

Roberto Charles Ghisler

ghisler.jpgI legionen gissningsvis kring 1990

Artikel i Lärarnas Nyheter 2012-03-21 Från yrkesmilitär till fängelserektor.

Yrke: Gymnasielärarexamen i historia och religion. Lärare bland annat på komvux, studieledare på Hall. Rektor inom Kriminalvården sedan 2008. Har haft ett nationellt uppdrag att genomföra lärcentrum-modellen i hela landet.
Uppväxt: I Stockholmsförorten Upplands Väsby som ett av tio syskon – samtliga adopterade. ”Vi har bra kontakt i dag, vi håller samman.”
Bakgrund: Fallskärmsjägare i Främlingslegionen, stationerad i Calvi på Korsika. ”Vissa tror att det är ett gäng brottslingar, men Främlingslegionen är en del av den reguljära franska armén. Många av oss har gått över till mjuka yrken efteråt. Vi är väl klara med tuffheten.”

Linus Värdling (1977 -)

I legionen 1996-XXXX

/vardling1.jpgI tidskriften Militär Historia Nummer 3 2009. Sidan 20-27 skriver Linus Värdling om sin tid i legionen. Svensk i Främlingslegionen. I strid för Frankrike.

Försvarsmuseum i Boden. Den 14 november 2010 "I strid för Frankrike " Linus Värdling föreläste om sin tid vid Främlingslegionen

Artikel i Piteå-Tidningen: Ungdomar lärde sig överlevnad i skogen

Björn Hedlund (1932-)

I legionen 1949

Utdrag ur Jan Ekmans presentation:

Bilden av Katitzi: om Björn Hedlund och hans illustrationer. Tensta Konsthall 2012.

”Frankrike var sedan tidigare en bekant miljö för Björn. Han blev rikskänd sedan han den tionde maj 1949 blev internationellt efterlyst av Utrikesdepartementet. Bakgrunden till detta var att han år 1947 hade mönstrat på det svenska fartyget Naboland där han snart avancerade till stewardsbiträde. Fartyget gick mellan Sverige och Finland. Men så småningom blev det längre seglatser och ingen inom vare sig familj eller släkt visste var Björn befann sig. Än mindre att han tjänstgjorde som besättningsman på ett fartyg med kurs mot USA varifrån det första livstecknet kom i form av ett brev till hans syster. Fartyget blev senare akterseglat i Malta och Björn hamnade därefter i Frankrike.

Väl i Frankrike tar sig Björn till Paris. Det är oklart om det är då han träffar Lisa Larsson eller om det är senare under hans studieperiod som han bekantar sig med den namnkunniga keramikern. Vad som dock är klarlagt är att han i den franska huvudstadens nattliv träffar på en grupp Främlingslegionärer för vilka han uttrycker sin fascination för legionen. Papper skrivs på och på den vägen hamnar han –shanghaiad - hos Främlingslegionen i Marseille. Genom UD:s efterlysning uppstår ett intresse för den sjuttonårige Björn och genom ett hugskott – någon hade ett minne av att Björn hade uttryckt ett intresse för Marseille – befann sig en svensk fotograf i hamnstaden på den franska sydostkusten, på jakt efter den försvunne svensken. Fotografen lär planlöst ha vandrat runt där i hamnstaden då han får syn på en legionär som sitter på trappan till en kasern och röker. Han frågar om soldaten råkar känna till en pojke i trakten som heter Björn. ”Det är jag”, svarar legionären. Den efterlyste sjuttonåringen är återfunnen! Senare samma sommar återvänder Björn till Sverige då Främlingslegionen var tvungen att släppa sin rekryt eftersom han ännu inte var myndig. Hade inte denna märkliga episod ägt rum hade Katitziböckerna sannolikt illustrerats av någon annan. Eller kanske rent utav saknat teckningar.”

Lill (fingerat namn)

Två artiklar i Ystad Allehanda 5 juni 2013

Han deserterade från legionen.

Efter tio månader i främlingslegionen fick Lill nog. Under en permission i Ystad bestämde han sig för att desertera. ”Jag skulle inte rekommendera någon att söka sig dit. Det är ett fruktansvärt liv att leva”. Läs mer!

”Man söker sig antingen till eller från någonting”

Främlingslegionen är och förblir en tillflyktsort och ett äventyr, men dagens rekryter skiljer sig ändå på många sätt från forna tiders legionärer. Läs mer!

Ruben Jarleborn (1935-)

Föredrag i Rotary, Staffanstorp 2014. “Några minnen från främlingslegionen”

 

 

 

 

 free web counter Counter Powered by  RedCounter
pagerank check

Flag Counter

Sidokolumnen uppdaterad 
11 oktober 2017 Ny finsk legionär: Kaarlo Kurko

Välkommen till www.foreignlegion.n.nu.

framlingslegionen-sidi-bel-abbes-1950.jpg

 

 

 

Länkar

KÖPES!
Arne Thour:
Dånande hovar: äventyrsberättelse från Nordafrika och franska främlingslegionen.
Svenska Allmogeförlaget, Vetlanda 1943

/flaggatyskland-2.jpgDeutsche bücher

/flaggastorbritannien-2.jpgEnglish books

/flaggafrankrike-2.jpgLivres français

/flaggadanmark-2.jpgDanske bøger


/flagganorge-2.jpg
Norske bøker


/flaggafinland-2.jpgSuomen kirjat


/flaggasverige-2.jpgSvenska böcker

Svenskar i legionen:

Edgar P. Andersson (Egna böcker)
Lars Jesper Benzelstierna (Kapitel i bok av Björn Axel Johansson)
Wilhelm Boberg (Egen bok)
Johan Felldihnj (Kapitel i bok av Barbro Lindqvist)
Curt Lennart Fjellström (Kapitel i bok av Henry R. Leo)
Harry Forsberg (Egna böcker)
Sven Forssell (Egen bok)
Ivor Thord Gray (Biografi av Stellan Bojerud. Biografi av Joakim Langer)
Peter Hassel (Kapitel i bok av Anders Carlén/Mattias Falk)
Knut E. Häll (Egen bok)
Gösta V. Jönsson (Egna böcker)
Bengt Korch (Egen bok)
Ivan Lönnberg (Kapitel i bok av F.U. Wrangel)
Allan Mann (I tre böcker)
Elow Nilson (Egen bok)
Torsten Nilsson (Egen bok)
Sture Ronnö (Egna böcker)
Curth Samuelsson (Egen bok)
Henning Sandell (Ingår i biografin över Martin Sandell)
Martin Sandell (Biografi av Bertil Nelsson)
Nils Gustaf Ulric von Schoultz (Biografi av Ella Pipping)
Gösta Sehler (Egen bok)
Edvard Stjernström (Egna böcker)
Erik Söderqvist (Egen bok)
Widar Swahn (Egna böcker)
Roland Strandberg (Egen bok)
Assar Tano (Egna böcker)
Tamas Weber (Egen bok + bok med Thomas Nilsson på engelska)
Carl Georg Teodor Westée (Levnadsteckning av Peter von Möller)
Karl Einar Vide (Egen bok, men troligtvis inte i legionen)

Här är närmare 220 till som jag hittat små notiser om i dagstidningar m.m.
1831-2017. Se under "Artiklar"

Edgar P. Andersson, Gustav Andersson, Paul Almgren, Dick Beer, Peter Helioder Beijerlied, Einar Bengtsson, Lars Jesper Benzelstierna, Ragnar Benzen, Émile Hermann Benzien, Tony Berglund, Pascal Paul Bergman, C. T. Bergman, B. Bergmann, Per-Olof Billing (Per "Swansson"), C.T.A. Björck, Sven Blom, Percival Blomqvist, E. Blondell, Wilhelm Boberg, Otto Fredrik Wilhelm. F. Bogren, Olof Bremer, Charles Brener Hermann dit Perres, G. A. Broling, August Byman, Christer Byström, Mon Fredrik Bäcklinder, Carl Vilhelm Edgard Carlsson, G. A. Carlström, Adalbert Ceckhail, Johan Otto Elis Cederblad, Frédérick Dahlberg, Carl Dahlgren, Arne Dahlström, Sverre Dahlström, Sören Anders Arne Dennerfors, Waldemar Dombrowski, Josef Doré, Olof Edman, Johan Håkan Ejde, Ekberg, Edwin Ekdahl, Victor Eklund, Leif Ekström, C. G. Elgström, Tage Eliasson, Fred Eriksen, Erik Adolf Erikson, E. B. Eriksson, Edmond Pétrus Hilmez Eriksson, Kenneth Eriksson, Nils August Erson, Egon Evertsson, Axel Falkengren, Johannes "Johan" Felldihnj, Curt Lennart Fjellström, Ernst Edvard Flygare, Harry William Forsberg, Sven Forssell, Roberto Charles Ghisler, Holger Gilleström, Walter Gorlich, Per Tycko Granberg, Per Algot Grankvist, Ivor Thord-Gray (Thord Ivar Hallström), Carl Wilhelm Gredin, Henrik Gren, Lars Griph, Ingvar Grundström, Bengt Grylin, Reidar Gustafsson ("Reidar Emmanuel"), Erich Agne Göthlin, Wiljem Hadik, Kurt Haijby, Alf Karl Hajdukiewicz de Pomian, Jörgen Hammarström, Aage Erhard Hansen, Per Hansson-Flygare, Peter Hassel, Bo Havrell, Björn Hedlund, Curt-Wilhelm Heitsch, Holmgren, Maths Holmström, Tore Hållström, Knut Edvin Häll, Runar Höiom, Gösta Hörlin, Emile Jaconelli, Ruben Jarleborn, Gunnar Johansson, Hans Johansson, Kurt Johansson,  G. E. Jonsson, Bertil Jäderberg, Helmer Järnström, Erik Jönsson, Gösta Valdemar Jönsson, Lennart (Folke) Karlsson (Bata), ”Storsvensken” Karlsson, John William Kennedy, William Kohrtz, Bengt Korch, Sergei von Kothen, Karl Magnus Kullin, Carl Ernst Källander, Adolf Lagerheim, Alfred Lagerheim, Landgren, Nils Alfred Lidén, Sven-Bertil Lidström, Carl von Lieven, Lill, Carl Lindahl, Sten Lindmark, Sture Lindskog, Kjell Lindqvist, Allan Ljungquist, Henric Ljungqvist, David Lundberg, Mauritz Lundberg, Gunnar Lundquist (von Bergenheim), Viktor Lundquist, Wilhelm Luri, Semen Lynik, Ivan Lönnberg, Sander Mally, Allan Mann, Edgard Meissner, Miller, Gösta Moberg (hederslegionär), Johan Mollisson, Elow Gaston Nilson, S. B. Nilsson, Torsten Nilsson, Alfred (Fredi) Nissels, Per Uno Nordell, Olle Nyberg, Henry Nyman, Bernt Olofsson, Nils Ove Olson, Carl Olsson, Torsten Orre, Axel Gabriel Oxenstierna af Eka och Lindö, Victor Pierre Paganini, Nils Persson, Charles Peteres, Frédéric Léopold Marie Peters, Rudolf Petersén, Håkan Pettersson, Karl Axel Evert Pettersson, Sporre Wend Auguste Pettersson, N. Pihl, Willy Prante, Ernst Johan Eberhard Quensel, Alfred Casimir Reverony Saint Cyr, Alf Robertson, Sture Ronnö, Rouget de S:t Hermine, Simon Rubenkoff, Erik Rusén, Curth Samuelsson, Henning Sandell, Martin Sandell, Fritz Sandström, Nils Gustaf von Schoultz, Carl Gunnar Schreiber, Gösta Sehler, Carl Henning Sellmér, Carl Anton Setterberg, Bur Konrad Sjöberg,  Julius Konstantin Stenberg, Edvard Stjernström, Roland Strandberg, Carl Sundberg, Milton Sundin, Karl Hugo Sundsted (avrättad av tyskarna), Widar Swahn, Viktor Svanberg, E. Swedenhjelm, Harald Rune Yngve Svensson, Ivar Svensson, Jan Svensson,  Swensson, Rudolf Söderlindh, Erik Söderqvist, Assar Tano, George Bulmer Tarbit, Mats Thilander, Herman Thomas, Karl Thor, Daniel William (Billy) Thorin, Olof Thorsen, Bror Ture Thulstrup-Thun, Ensio Tiira (finländare), Jack Ulvensten, Bénno Wagschal, Axel Walleen, Tamas Weber, Weinberg, Carl Georg Theodor Westée, August Victor Wickenberg, K. E. Vide, Karl Erik Widman, Gustave Wirén, Linus Värdling, Mårten Åberg, Hans Åslund, Owe Örneståhl, Linus Övringe.

            
Utländska legionärer: 
Litteratur Utland.  
Artiklar & notiser Utland2

Anders Abel (Pseudonym, Norrman, bok)
Per Edvin "Sahara" Andersson (Finländare. Bok på finska)
Pierre Andersen (Dansk. Notis)
Svend Aage Andersen (Dansk. Notis)
Henrik A. Angell
(Norrman. Böcker på norska)
Trond Antonsen (Norrman. Artikel)
Jani Anttola (Finländare. Bok på finska)
Anton (Dansk. Bok på danska av Sjak Svendstorp)
Bernt Balchen (Norsk-Amerikan. Egen bok på norska)
Torkild Balsler (Dansk. Notis)
Ole Baltzersen/Christian Ebbesen (Dansk. Böcker på danska)
J. G. Becher (Dansk. Notis)
Ragnar Benediktson (Dansk. Kapitel i bok av Tove Nielsen)
O. Berg (Dansk. Notis)
Mogens Birch (Dansk Notis)
Oswald Bjerring (Dansk officer. Notis)
Reino "Cognac" Björkqvist (Finländare. Bok på finska)
Otto Ferdinand Bjørneboe (Dansk. Notis)
Tony Bohman (Norrman. Artikel)
Donald Bonnevie (Norrman. Notis)
Jan Peter Brettschneider (Dansk. Egen bok på danska)
Daniel Bruun (Dansk. Egen bok på danska)
Løjtnant Castberg (Dansk. Notis)
Marius Christensen (Dansk. Notis)
Svend R. Christensen (Dansk. Egen bok)
Trygve Christiansen (Norrman. Artikel)
Aage Eberhardt Christoffersen (Dansk. Notis)
Andre Fouchard Christoffersen (Dansk. Notis)
Bertel Harald Cohn (Dansk. Notis)
Wagn S. Dantoft (Dansk. Egen bok på danska)
Erik Henry Dederding (Dansk officer. Notis)
Niels C.C.E. Dehn (Dansk. Notis)
Knud Henry Devantier (Dansk. Notis)
Adolph Wilhelm Dinesen (Egen bok på danska)
Ole A. Dovre (Norrman. Bok på norska)
Jørgen Egeberg (Norrman. Notis)
Hjalmar Eidsaa (Norrman, Artikelserie i Lektyr)
Einar Ørum Ekdal (Dansk. Notis)
Jules Eliasen (Dansk. Notis)
Bjørn Engelin (Norrman. Notis)
Carl Engholm (Dansk. Egen bok på danska)
George Ingart Espeland (Norrman. Notis)
Charles Fentz (Dansk. Notis)
Viggo Feveile (Dansk. Notis)
Koss Finkelnagel (Dansk. Notis)
Wolfgang Fischer (Tysk/Norrman. Egen bok på norska)
Christian Fjerdingstad (Egen bok på franska)
Victor Frandsen (Dansk. Notis)
Ove Frohn (Dansk. Bok av Aage Krarup Nielsen)
Carl Freundt (Dansk?. Artiklar)
Flemming Garde Jørgensen (Dansk. Artiklar och notiser)
Paul Marie Gaudin de Villaine (Dansk. Notis)
Friedrich Glauser (Schweizare. Egen bok)
Sigurd Gotaas (Norrman. Nämnd i bok norska)
Sven Grøntved (Dansk. Artikel)
Kenneth Gudmundsen (Norrman. Artikel)
Arvid Gulbæk Obolensky (Norrman. Biografi på norska av Jan Bjørkelund)
Sverre Gundersen (Norrman. Notis)
Hans Habe (Ungersk/Österrikare. Egen bok)
Torben Hage (Dansk. Notiser)
Laurits Christian Hagemann Andersen (Dansk. Notis)
Arvid Hansen (Dansk. Två böcker på danska)
Brian Hansen (Dansk TV-Dokumentär. Notis)
Bruno Søndberg Hansen (Dansk. Artikel)
Hans Peter Hansen (Dansk. Artikel)
Henrik Hansen (Norrman. Notis)
Joseph Christian Hansen (Dansk. Notis)
Jack Hansen (Dansk. Egen bok på danska och svenska)
Jakob Birger Hansen (Dansk. Bok på danska av Peter Ernstved Rasmussen)
Joseph Christian Hansen (Dansk. Notis)
Kent Hansen (Dansk. Bok på danska)
Oskar Hansen (Norrman. Artikel)
A. Hanson (Dansk. Notis)
Birger Hansted (Dansk. Notis)
John Harvey (Engelsman. Egen bok)
Adolphe Cristian Hausson (Dansk. Notis)
Wilhelm Heinemann (Norrman. Artikel)
Thomas Heinrich (Dansk?. Notis)
Jakob Heymann Sauerberg (Dansk. Notis)
Valdemar Heyn (Dansk. Notis)
Jesper Hirtsgaard (Dansk. Bok på danska)
Niels Hjelmfeldt (Dansk. Artikel)
Gotfred Anton Hoffmann (Dansk. Godefroy Antoine Hoffmann, e-bok på danska)
Henrik Hovland (Norrman. Böcker på norska)
Peter Hovmand (Dansk. Två böcker på danska)
Hans Christian Hoyer (Dansk. Notis)
M. Højby (Dansk. Notis)
Eiler de Hølck (Dansk. Notis)
Anders Høst (Dansk. Notis)
Jens Ibsen (Dansk. Årbog 2015)
Isak Isaksen (Norrman. Artikel)
Mogens Ishøi (Dansk. Notis)
Axel Jacobsen (Dansk. Brev)
Arne Jensen (Dansk. Egen bok på danska)
Emil Jensen (Dansk. Notis)
Finn Rasmus Jensen (Dansk. Notis)
Hans Christian Marius Jensen ”Marokko Jensen” (Dansk. Notis)
Harald Jensen (Dansk. Notis)
Hérald Olav Jensen (Dansk. Notis)
Jens Jensen (Dansk, Artikel)
Niels Leth Jensen (Dansk, Artikel)
Niels Rasmus Jensen (Dansk. Notis)
Orla Westy Jensen (Dansk. Notis)
Peter Uffe Jensen (Dansk, Artikel)
Julius Johannesen (Norrman. Artikel)
Oscar ”Fesa” Johansen (Norrman. Artikel)
Niels Olaf Uldall Juhl (Dansk. Notis)
Felix Jungell (Finlandssvensk. Egen bok)
Aarne Edward Juutilainen "Marokon Kauhu" (Finländare. Bok på finska)
Ernst Jünger (Tysk. Omtalad i bok av Florian Illies)
Lauri Johannes Järvinen (Finländare. Bok på finska)
Olav Jøntvedt (Norrman. I bok om Waffen-SS)
Arnold Jørgensen (Dansk. Notis)
Carl Jörgensen (Dansk. Notis)
Elith Alfred Jørgensen (Dansk, Bok på nätet)
Fritz Jørgensen (Dansk. Notis)
Nich Christian Jørgensen (Dansk. Notis)
Maximilian Kirsch (Tysk. Bok Av Hans Paasche)
Kai Kiær-Andersen (Dansk. Bok på danska)
Christian Lauritz Kjøller (Dansk. Notis)
Niels Paulli Krause-Jensen (Dansk. Artikel) 
S.Krogh (Norrman. Notis)
Kaarlo Kurko (Finländare. Egen bok på finska)
Hans Christian Welling Nielsen (Dansk. Artikel) 
Klaus Krohn Wiese (Norrman. Notis)
Bertel Kurtén (Finlandssvensk. Egen bok)
Petter Kristian Kyvik (Norrman. Notis)
Brian Lange (Dansk. Egen bok på danska)
Georg de Lange (Norrman. Notiser)
Pierre-Oliver Lapie (Fransman. Kapitel i bok, på norska av Steinar Brauteset)
Aage Cornelius Larsen (Dansk. Notis)
Christian Alfred Larsen (´Dansk. Egen bok)
Niels Peter Larsen (Dansk. Notis)
Olaf Larsen (Norrman. Notis)
Svend Børge Larsen "Rav-Larsen" (Dansk. Artikel)
Harry Lehtonen (Finländare. Bok på finska)
Carl Johan Bernhard Lindahl (Dansk. Notis)
Lorenzen (Dansk. Notis)
I. Lund (Norrman. Notis)
Otto Jean Lund (Dansk. Notis)
Carl Lysdahl (Dansk. Notis)
Albert Læssøe (Dansk Artiklar)
Løchen (Norrman. Notis)
Chris Madsen (Dansk/Amerikan. Böcker på danska och engelska)
J. Madsen (Mausen? Dansk. Notis) 
Sverre Magnussen (Norrman. Notis)
Frederic Martyn (Engelsman. Kapitel i bok)
William Mitchell (Canadier/dansk. Artikel)
Carl Louis Mogensen (Dansk. Bok på danska av Dines Bogø)
Kjell Mostue (Norrman. Notis)
Otto Myhrwold (Norrman. Artikel)
Johannes Jessen Møller (Dansk. Notis)
Holger Nielsen (Dansk. Notis)
Maximilian Nils Nilsen (Norrman. Notis)
Ole Nielsen (Dansk. Radioprogram. Danmarks Radio. Artikel)
Anders Jøker Nissen og Peter H. Andersen (Danskar. Bok på danska av Hanne Mølby Henriksen)
Kjell Nyegaard (Norrman. Notis)
Hans Olsen (Dansk. Notis)
Oscar Peter Olsen (Dansk. Notis)
Paul Joseph Oszadlik (Dansk. Notis, släktsida)
Øystein Paulsen (Norrman. Egen bok på norska)
C. E. v. Penich (Dansk. Notis)
Guy de Cros Péronard (Dansk. Bok på danska av Hans Burchardt)
Willy Peters (Norrman. Notis)
Georg Vilhelm Petersen (Dansk. Notis)
Kyösti Pietiläinen alias Karl Peters (Finländare. Böcker på finska)
Hans Henrik Pingel (Dansk. Artikel)
H. de Platen (Dansk. Notis)
Prins Aage (Dansk. Egen bok)
Hans Christian Rasmussen  (Dansk. Notis, släktsida)
Frédéricus Joannus de Rieder (Dansk. Notis)
Arthur Ernst Roepstorff Lohse  (Dansk. Notis)
Erwin Rosen (Tysk/Amerikan. Egen bok)
Artur Rosenhem (Österrikare. Egen bok)
Aage Constantin Thor Rothman (Dansk. Notis)
Jaakko Sarlin-Lappeteläinen
Johan Frederik Christian ”Fritz” Schultz (Dansk. Notis)
Carl Anton Sciawitsky Dalberg (Dansk. Artikel)
Christian Selchau-Hansen (Dansk. Notis)
Simo Simola (Finländare. Bok på finska)
Bernhard Arp Sindberg (Dansk. Notis)
August Smeby (Norrman. Artikel)
Richard Stang (Norrman. Notis)
Charles Stoeng (Norrman. Notis)
Frants Sthyr-Petersen (Dansk. Notis)
Niels Andreas Stæhr (Dansk. Notis)
Hans Svendsen +? Olsen (Danskar. Notis)
Johan Sverdrup Larsen (Norrman. Notis)
C. Søltoft (Dansk. Artikel)
Arnold G.A Sørensen (Dansk. Notis)
Carl Sørensen (Dansk. Bok och Notis)
Eli Anders Sørensen (Dansk. Notis)
Hugo Sørensen (Dansk. Notis)
Franz Tessen (Norrman. Notis)
Yrjö Toivonen (Finländare. Bok på finska)
John Townsend (Egen bok på engelska)
Henri Traub (Dansk. Notis)
Susan Travers (Engelska. Egen bok)
E. A. Valin (Norrman. Notis)
Charles Julius Andréas Christian Wetterstrøm (Dansk. Notis)
Jacob Wilsleff ( Dansk. E-bog av Svenn Preben Wisleff)
Per Winsnes (Norrman. Artikel)
Christian Winther (Dansk. Notis) 
Percival Christopher Wren (Engelsman. Egen böcker)
Carl Ødegaard (Norrman. Artikel)

M.fl.

Övriga författare som i böcker eller tidskrifter skriver något om legionen, både fakta och fiktion.
Douglas Boyd
Theodor Broch
Gunnar Cederschiöld
Hugh Clevely
Alain Demouzon
Walt Disney (Musse Pigg)
Eskil Edén
Lars Ericson Wolke 
Nils Fabiansson
Ingvar Flink
Rosita Forbes
Kjell Fridh
Kelman Frost
Jacqueline A. Granström
Jan Guillou
Rolf Gustafsson (GURR)
Ebbe Gyllenstierna
Lars Gyllenhaal
Richard Halliburton
Maths Holmström
Bertil Hult
Kurt Håkanson
Per Iko
Göthe Jansson
Björn Axel Johansson
William Earl Johns
Axel Kerfve
John Knittel
Nils Källkvist
Anna Levertin
Mari Lindberg
Frode Lindgjerdet
F. W. Mader
A.E.W. Mason
Gösta Moberg
Ture Nerman (Dikt)
Jörgen Nielsen
Tomas Nilson
Janne Olsson
Thorsten Orre
Bo Pellnäs
Jenö̋ Rejtö̋
Kaj Renertz
John Robb
Torsten Scheutz
Birgit TH Sparre (Novell i månadstidskrift)
Louis Sparre
Lina Sturfelt
Mikaela Sundberg
Arne Thour
Hugo Wachtmeister (Kapitel i bok)
Francis Arthur Waterhouse
Jacqueline Vennström
Lennart Westberg
C.N & A.M. Williamson
Norman Worker (Fantomen)
F.U. Wrangel
Torsten Örn

 

 

 

Tonkinmedaljen

/tonkinmedaljen.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lejon- och solorden

/lejon-och-solorden.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

Annamitiska
Drakorden

/annamitiska-drakorden.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Krigskorset 1939

/croix-de-guerre-1939.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hederslegionen

/chevalier-de-la-legion-dhonneur.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Militärmedaljen

/medaille-militaire.jpg

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)