1831-2017. Litteratur på svenska, norska, danska, finska, engelska, franska och tyska. French Foreign Legion; Literature in Swedish, Norwegian, Danish, Finnish, English, French and German.

Stjernström

 

Kavaljeren Stjernström hos baronen på Strömsfors

Av Mats Pettersson  

 

   Under sitt lopp från Finjasjön flyter Almaån förhållandevis makligt på sträckan fram till byn Algustorp i Stoby socken. Men därefter passerar ån sju mindre vattenfall, som sedan gammalt utnyttjats för olika verksamheter. Dessa fall är: Algustorps mölla, Strömsfors, Almafors, Brittedal, Siktemöllan, Eka mölla och Laxbro. Utöver traditionella mjölkvarnar och sågmöllor har det här funnits ett par textilindustriella anläggningar och inte mindre än tre handpappersbruk, nämligen Strömsfors, Almafors och Brittedal.  (Se min artikel Handpapperstillverkning vid Almaån 1759-1868. VGHÅ 1999.)

   Den anläggning som har genomgått de mest genomgripande förändringarna är troligen Strömsfors. Huvudbyggnaden där, det s k Corps de Logiet, har ibland fått benämningen Strömsfors slott.

   Denna berättelse kommer främst att beröra skriftställaren, främlingslegionären och den ”otidsenlige” kavaljeren Edvard Stjernström (1863-1925), som var bosatt på Strömsfors under en tioårsperiod i början av 1900-talet då gården ägdes av den hemvändande utlandssvensken baron Victor Fock.

Bruksdöden grasserar och pappersbruken omvandlas till spinnerier

   Under tioårsperioden efter pappersmaskinens införande i början av 1830-talet inträffade den stora ”bruksdöden” bland de många skånska handpappersbruken och Almaåbruken Strömsfors och Almafors blev nedlagda 1838. Brittedal, som hade förvärvats av bergsrådet Aschan på Lessebo, fick trots vacklande lönsamhet behålla sin verksamhet fram till 1868.

   Vid Strömsfors drev sedermera klädes- och färgerifabrikören Gustaf Sjöström tillsammans med fabrikören Malte Wilhelm Filman en från Kristianstad ditflyttad klädesfabrik. Ledningen av anläggningen övertogs vid mitten av 1850-talet av Gustaf Sjöströms son Ludvig. Fabrikens byggnader utplånades vid en brand 1862. Gustaf Sjöström bodde vid denna tid på Almafors där han drev ett mekaniskt ullspinneri. Sonen Ludvig Sjöström lämnar Strömsfors och flyttar till Västergötland för att under några år driva ett textilfärgeri där. Han emigrerar 1867 först till Kanada och därefter USA och blir framgångsrik färgerifabrikör. Sedermera blir han även plantageägare Florida.  

Strömsfors fungerar som ryttmästareboställe fram till 1886

   Den rymliga och någorlunda ståndsmässiga huvudbyggnaden på Strömsfors övergick till att vara boställe för ryttmästare vid Skånska husarregementet och beboddes fram till 1870 av Erik Gabriel Flach (född 1816 på Berg i Älvsborgs län). Under tiden på Strömsfors födde hans hustru Amalia Matilda Koskull barnen Fredrika Emma Elisabet 1867, sedermera gift med doktor Johan Otto August Bergqvist, och Gustaf 1868, sedermera major vid livgrenadjärregementet.

   Därefter inflyttade en annan ryttmästare vid samma regemente. Det var Johan Henrik Berg von Linde (född 1832 på familjens gods Axelvold) och hustrun Vilhelmina Götilda Marie Widestrand. Denna familj förde ett stort hushåll åren 1871-1884 och under tiden på Strömsfors föddes sju barn. Ett par år efter avgången 1884 som ryttmästare flyttade Johan Henrik Berg von Linde med sin stora familj, som då omfattade tio barn, till Tjörnarpsgården. Denna gård hade tidigare kallats Gunnarp nr 2.

Pensionat och privatbostad för olika välsituerade personer

Under en tjugoårsperiod från 1886 och fram till utgången av 1905 tjänade Strömsfors omväxlande som pensionat och privatbostad för bättre bemedlade personer. De första åren ägdes herrgården av restauratören Nils Peter Jönsson i Hässleholm. Han kom från Småland och hade börjat som bagare i det växande stationssamhället Ballingslöv. Från 1883 gick han under yrkesbenämningen ”restauratör”. 1)

   År 1889 inflyttade mamsellen Ingrid Björkman från Gamleby i Kalmar län först som hyresgäst hos N P Jönsson och sedan som ägare. Hon tillhörde den kända Gamleby-släkten Björkman. Efter tre år på Strömsfors flyttade hon till Åby strax norr om Kalmar.

   Därefter övertogs egendomen av apotekaren Bentham Nelson (född 1846), som inflyttade tillsammans med sin danska hustru och dottern Luiza. Dottern var född i slutet av 1870-talet under makarnas vistelse i Brasilien.

   Bentham Nelson var född 1846 i Källstorps socken, men var bosatt i Älmhult, då han tillsammans med sin två år yngre bror Eduard emigrerade till Brasilien i början av 1870-talet. Bröderna avreste från Hamburg den 26 april 1872 och antecknades i passagerarlistan för fartyget GUTENBERG enligt följande: NELSON, Bentham: 25 anos, operário (arbetare), Elmhult, Suécia, solteiro (ensamstående), protestante, 3ª classe. (J e L), NELSON, Eduard: 23 anos, jardineiro (trädgårdsmästare), Elmhult, Suécia, solteiro (ensamstående), protestante, 3ª classe. (J e L)

Året före inflyttningen till Strömsfors hade mannen på uppdrag av ”Brasilianska Informationsbyrån” utgivit skriften: Vägledning och rådgifvare för invandrare till Brasiliens förenta stater. Familjen flyttade i januari 1906, efter en knappt femtonårig vistelse på Strömsfors, till Helsingborg.

Victor Fock skaffar sig ett slott att åldras på

   Vid utgången av 1905 beskrivs herrgården som tämligen nedgången. En beskrivning lyder: Egendomen i vanhävd med ett corps de logis nära nog i ruiner skulle knappast, trots sitt underbart vackra läge, hava tilltalat någon annan än den som med en konstnärs blick såg vad här var att göra.

   Folkskolläraren Anton Carlsson, som var född i grannskapet 1879, berättar i sina självbiografiska anteckningar om hur han upplevde herrgårdsbyggnaden på Strömsfors under uppväxten på 1880-talet: Allt på Strömsfors imponerade på mig – den stora vita mangårdsbyggnaden, de väldiga uthuslängorna med tjärtunnorna i vagnsporten, gårdsplanen, trädgården och parken, lärkarna med sin söta doft och inte minst den brusande ån. Jag drömde om att som vuxen köpa Strömsfors. Det kostade som hemman en tolv tusen kronor. Ofta bytte det ägare, ty jorden var sandig och tämligen mager. Han fortsätter med att berätta om hur herrgården kom att möta en ny storhetstid genom baron Focks ingripande 1906: Ett par tiotal år senare råkade en baron Foch förälska sig i Strömsfors. Med hjälp av en halv million omskapade han Strömsfors till ett fagert slott. Jag var där när det stod på höjden av härlighet. För mig gick det inte upp mot barndomsminnenas Strömsfors.

   Under Victor Focks tid som ägare från 1906 och fram till hans bortgång 1913 blev Strömsfors en mötesplats för baronens vidlyftiga vänkrets från en mängd olika länder. En av baronens vänner från hans vistelser i Paris var svensken Edvard Stjernström, som kom att bosätta sig på herrgården. Han var skriven där ända fram till 1917 och därefter i Ballingslövs stationssamhälle fram till december 1923.

    Denne belevade och resvane person var förre främlingslegionären Edvard Stjernström. Han var son till en brukspatron i Djupfors vid Eda i Värmland. Fadern Roland Fredrik Stjernström var född i Stockholm den 1 oktober 1833 och modern Mathilda Gustafva Husberg var född i Falun den 28 augusti 1833. En ogift syster till fadern, fröken Ebba Stjernström, ägde och drev vilohemmet Talliden i Rönninge. Hon hade startat vilohemmet 1906 på ett initiativ från den legendariske Enköpingsdoktorn Westerlund (1839-1924).

   Edvard Stjernström var född 1863 och hade redan vid inflyttningen till Strömsfors våren 1907 ett ganska brokigt förflutet. Efter studier i Uppsala hade han varit nivellör vid vägbyggnader i Norrbotten, militär på Frösön och slutligen stationsskrivare vid Gefle-Dala Järnvägsaktiebolag med placering i Korsnäs. Han for till Paris våren 1896 och lät sig värvas i franska främlingslegionen sedan reskassan tagit slut. Han var legionär från sommaren 1896 och fram till slutet av 1899. Edvard Stjernström var åter bosatt i Paris under tiden fram till mars 1907, då han blev inneboende hos Fock på Strömsfors.

   Baron Victor Fock hade, under sin yrkesutövning som direktör i Sedeltryckeribolaget Bradbury & Wilkinson i London, gjort vidsträckta resor i olika världsdelar och han hade vistats långa perioder utomlands, bl a i Rio de Janeiro och Buenos Aires. Det var under vistelsen i Paris som den närmare vänskapen med Edvard Stjernström hade kommit till stånd.            

Sedeltryckeribolaget Bradbury, Wilkinson & Co i London och baron Fock

I Svensk Numismatisk tidskrift Nr 7: 2007 står följande att läsa om Victor Focks verksamhet inom bolaget Bradbury & Wilkinson: Vid början av 1880-talet knöts svensken friherre Victor Fock som direktör vid nämnda sedeltryckeris styrelse. Tryckeriet hade grundats 1856 av Henry Bradbury. Victor Fock var född i Stockholm den 29 november 1848. Han fanns inskriven vid Uppsala universitet 1868. Efter studietiden i Uppsala reste han till Sydamerika. Under flera år bodde han i Buenos Aires och Montevideo. Därefter sökte han sig till världsstaden London och till det företag som han sedan skulle vara trogen under hela sin karriär. Verksamheten vid tryckerifirman var mycket stor och man hade tidvis mer än ettusen personer anställda. Det har sagts att Bradbury & Wilkinson tryckte fler banksedlar än alla andra sedeltryckerier i världen tillsammans, inklusive statsbankstryckerierna i de stora länderna Frankrike, Österrike och Italien.

   Victor Fock var chef för den artistiska avdelningen och hade även ansvaret för firmans internationella affärsförbindelser. Han bodde strax utanför London i en byggnad som kallades ”Villa Solna” där han mottog sina gäster från världens alla hörn. Han sägs ständigt ha varit på resande fot. Enligt Focks egna beräkningar skall han ha korsat ekvatorn tjugosex gånger för tryckeriets räkning. Han besökte såväl Brasilien, Argentina och Uruguay som de små centralamerikanska republikerna och blev personligt bekant med presidenter och ministrar i länderna. Han gjorde även resor till Afrika och Asien för att etablera och vidmakthålla firmans kundkontakter. Enligt uppgifter i Svensk Numismatisk tidskrift var det på 1890-talet endast ett par av de 27 sedelutgivande bankerna i Sverige som inte använde sig av Bradbury & Wilkinsons tjänster.

   Edvard Stjernström har i översvallande ordalag beskrivit sin välgörares livslopp i boken ”Bagateller och paralleller – Biobilder från Paris och annorstädes”: För att skriva Victor Focks historia skulle fordras volymer. Det är sagan om en ung svensk student, som med två tomma händer drog ut i främmande land för att skapa sig en ställning, det är också sagan om en svensk ädling, som, under en ofta hård kamp för tillvaron, ej ett ögonblick glömmer sin svenska börds och sitt namns förpliktelser.2)

   Baronen, som aldrig lät mantalsskriva sig på egendomen Strömsfors i Stoby socken, hade sin hemvist på många ställen. Stjernström skriver att Fock hade: sitt lilla garçonniére (=ungkarlsrum) i Stockholm där han dock ytterst sällan förekom och sitt slott i Skåne, samtidigt hade han eleganta hem i Paris, London och Buenos Ayres.

Edvard Stjernström som främlingslegionär och som radskrivande journalist Paris

   I en artikel författad av Tomas Nilson, fil dr i historia, behandlas Stjernströms personliga bevekelsegrunder för att 1896 enrollera sig i den franska främlingslegionen. Han skriver: Edvard Stjernström, legionär under 1890-talet, beskriver vilka motiv han hade för sin enrollering – han säger att ”otur och motgångar ingåfvo mig beslutet att i främmande land söka mig en existens”. Efter sex veckor i Paris utan att ha lyckats hitta anställning började reskassan att krympa oroväckande fort. Stjernström beslöt då att söka lyckan i Främlingslegionen. Hans förväntningar på äventyr, mystik och manliga dåd beslut syns ha varit förvånansvärt rationellt. Å ena sidan fanns farhågor om att det som han läst om legionen skulle vara sant – att den till största delen skulle bestå av ”äfventyrare och förrymda brottslingar, vilka genom den strängaste disciplin måste hållas i styr”. Å andra sidan kunde Stjernström inte låta bli att lockas av ”det fria krigarlivet i Afrika”, över vilket det vilade ”ett visst romantiskt skimmer, som lockade min äfventyrslusta”.

   Edvard Stjernström, som 1901-1903 utkom med minnen i två volymer från sin tid i legionen, skildrar 1916 - dvs drygt femton år senare - hur hågkomsterna utvecklats under åren som gått. 3)

   Han är vid denna tid fortfarande sedan tio år tillbaka bosatt på Strömsfors. Stjernström inleder med konstaterandet att han trots de många år som förflutit sedan hans aktiva tid fortsatt att ha förbindelser med sitt gamla regemente och att detta: … bevisar bättre än något annat, att jag i ett gott minne bevarar min soldattid där borta i Algier. Han fortsätter: Även om en och annan hågkomst ej är odelat angenäm, så försvinner dock denna bland mängden av de vackra, vittnade om tapperhet och mod, uppoffring och trohet, vilka egenskaper jag skulle vilja benämna: Legionärens fyra kardinaldygder.

   När så Edvard Stjernström i slutet av 1899 hade drabbats av malaria nödgades han lämna det franska främlingsregementet. Därefter slog han sig ner i Paris där han påbörjade arbetet med sina minnesskildringar. Under några år försörjde han sig på ett omfattande journalistiskt skriftställeri för tidningen ”Idun” och ett par av de största svenska dagstidningarna. Vid ett besök i Sundsvall sommaren 1904 omtalas han av Tidu Mörk, alias Lubbe Nordström, i en intervju i Sundvalls tidning: Denne lille magre och solbrände man var hr Edvard Stjernström, en gång Sundsvallsjournalist, känd som författare till ett par häften skildringar från den tid då han deltog i franska främlingslegionens strapatser i det heta Alger och numera bosatt i Paris som korrespondent till bl a ”Idun”.

   Åren fram till 1909 levererade Stjernström ca tvåhundra artiklar - ofta med motiv från Frankrike och Nordafrika - samt konst- och teaterrecensioner, främst till Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet. Artiklarna publicerades under pseudonymen E.S.  Under hans mest intensiva period som skribent åren 2004 till 2006 intogs i genomsnitt mer än en artikel per vecka av hans hand i den svenska dagspressen. Nyårsrevyn ”Kalle Svensson eller På förekommen anledning” författad av Stjernström uppfördes på Folket Hus i Malmö 1909 och recenserades i tidningen Arbetet den 4 januari 1909. Den enda skriftliga grenre som Stjernström inte ägnat sig åt var poesi, om man undantar den vers som han lät medfölja när baron Fock som julklapp förärades en brevvåg: Vägen på våg våra ord, de skrifna så väl som de sagda. Ty annars hända det kan, vi blifva på käften lagda. 

   Stjernström bodde mestadels på oansenliga små hotell och odlade till en början flitigt umgänge med tidigare legionärer. Stjernström upprätthöll även en omfattande brevkorrespondens med kolleger som var kvar på garnisonsorterna i Afrika. Han skriver dock: De första åren efter min soldattid blev jag här i Paris ofta uppsökt av gamla kamrater, som tjänat ut. Till sist blevo dock dessa besök både för tätt påkommande och för långvariga. Mina resurser tilläto mig ej gästfrihet i någon större grad.

   Bland Edvard Stjernströms bekanta i Paris fanns emellertid inte bara f d legionärer. I umgängeskretsen ingick konstnärer och artister av olika nationalitet och med hjälp av sin position som tidningsman fick Stjernström möjlighet att träffa några av tidens celebriteter. Han gjorde en intervju med skådespelaren Benoît-Constant Coquelin, mera känd som ”Coquelin aîné” och besökte Sarah Bernhardt i hennes hem vid två tillfällen. Under samtalet med madam Bernhardt visade det sig att de hade gemensamma vänner. Sarah Bernhardt sade: Jag har flera personliga vänner i Sverige, två baroner de Bonde och de Fock. Jag träffar dem ofta här i Paris. Känner ni dem? Stjernström kommenterar detta långt senare: Händelsen ville att jag verkligen gjorde detta, ganska väl till på köpet. De voro baronerna Carl Carlsson Bonde och Victor Fock. Barndomsvänner och studentkamrater gingo de båda bort 1913 …

   Stjernström undslipper sig kommentaren att det har sina behag att vara tidningsman i Paris eftersom man då har: … möjligheten att göra intressanta bekantskaper, till vilka ett närmande annars hade varit svårt nog. Han fick ibland oväntat god utdelning. Stjernström lyckade två gånger bli inbjuden som den franske presidenten Émile Loubets gäst på ”gardenparty” i Elyséepalatset. Vid parkfesten i november 1903 hade Edvard Stjernström, som genom ett förbiseende av baron Beck-Friis blivit bortglömd bland inbjudningarna, tvingats uppträda under namnet Otto Lövenskiöld. Han omtalar händelsen med följande ord: Man kan ju kalla mitt uppträdande en ”Köpenickiad”, men en i så fall fullkomligt oskyldig. … Den unge norske diplomat, som jag företrädde denna afton, kom aldrig upp från sin sjukbädd, utan dog ett par månader därefter.  

En friherre, två generaler och en baskisk kammartjänare i Algustorp

   Strömsfors, som tillhör byn Algustorp i Stoby socken, inköptes i början av 1906 av friherre Victor Fock. Genom förvärvet skulle denna plats intill Almaån under många år komma att befolkas inte av en, utan två ”Generaler”. Sedan gammalt låg nämligen, inte långt från ån, ett väldigt stenblock som i folkmun hade fått benämningen ”Generalen”. Tidigt på våren 1907 lät Edvard Stjernström mantalsskriva sig på Strömsfors nyrestaurerade corps de logis. Det har sagts att den gamle legionären då han vistades där som gäst hos Fock, på grund av sin värdiga hållning och afrikanska krigserfarenheter, kallades ”Generalen”.

   I uppsatsen ”Återbördad till näringarna” berättar Edvard Stjernström om återuppbyggandet av den ganska nedgångna huvudbyggnaden på Strömsfors: … till egendomen lades ett par närliggande hemman. Av den gamla herrgårdsbyggnaden kommo yttermurarna till användning. En flygel byggdes till, och nu vid midsommartiden år 1906 var allt färdigt, och slottet var fullt av gäster, där det utländska elementet var det förhärskande.

   I förordet till en bildsammanställning över ”Det nya Strömsfors” levererar Edvard Stjernström en detaljerad beskrivning av alla de moderniteter som installerats på egendomen:

   Det nuvarande Strömsfors står först nu (november 1908) färdigt. Knappa 3 år hafva förflutit sedan nuvarande ägaren, friherre Victor Fock inköpte stället, och denna tid har varit nog att på grundmurarna af den gamla byggnaden uppföra ett slott som utom hall och salonger, köksdepartement och kontorslokaler innefattar ej mindre än 17 sofrum samtliga med marmorlavoirer för varmt och kallt vatten. Hela huset uppvärmes genom centraluppvärmning med varmvatten. Ett vidlyftigt kloaksystem bortför affallsvattnet. Upplysningen i såväl slottet som stallar, ekonomihus och park är elektrisk. En ortstidning har i en längre uppsats om Strömsfors kallat detta ”Sydsveriges komfortablaste slott”, och detta med fullt skäl.

   Friherre Victor Fock, som i dagligt tal kallades baronen, tog nu emot en stor mängd internationella gäster på sin nyuppförda herrgård och höll sig även med en kammartjänare. Det var en ung fransktalande basker från San Sebastian, som kallades maître Jacques. Den norra flygeln, omväxlande kallad ”Vinterträdgården” eller ”Kristallsalongen”, var en mycket speciell byggnad och bestod enligt Stjernström av ett egendomligt komplex av glas och järn med dyrbara, av den franske konstnären Lebart, utförda målningar.

   Baronen avled i samband med en badvistelse vid Gåsö Bad i Bohuslän. Dödsfallet inträffade den 11 juli och Victor Fock är begravd på Gåsö kyrkogård, nu tillhörig Lysekils kyrkliga samfällighet.

Strömsfors blev åter pensionat några år men brann i november 1920

   Edvard Stjernström fortfor att vara skriven på Strömsfors de första åren efter Victor Focks bortgång 1913. Under åren fram till 1917 tillhörde anläggningen danskar som drev pensionatsrörelse där. Två av åren ägdes egendomen av änkefrun Elna Lindegaard, född Kröijer. Hon titulerades överhovmästarinna. Nästa danske ägare var Henning Schiött som dock avled 1917. Även gästerna var övervägande av dansk nationalitet.

   I och med att Strömsfors då övertogs av den rike danske affärsmannen Stamberg för att vara hans privatbostad överflyttade Edvard Stjernström sin fasta hemvist till Ballingslöv 1917. Stamberg gjorde en välbehövlig restaurering, men sålde redan efter ett år egendomen till nya ägare, som endast kort tid bebodde den. Strömsfors stod därefter obebott ett par år tills den norske affärsmannen Olaf Formoe köpte egendomen hösten 1920. Kort tid efter förvärvet drabbades Strömsfors av en förödande eldsvåda. Egendomligt nog, skriver Edvard Stjernström i ett brev, blev norra flygeln med ”Vinterträdgården” eller Kristallsalongen” räddad.

   Tack vare den nye ägarens ekonomiska ställning återuppfördes den nedbrunna delen av Strömsfors i samma stil som den gamla byggnaden. I en redogörelse från julen 1922 skriver Edvard Stjernström: Först denna höst står Nya Strömsfors färdigt. Den nye ägaren är lyckligtvis en förmögen man, med smak och konstnärliga intressen, hvadan det är att hoppas, att Strömsfors går mot en andra renaissance.   

Edvard Stjernström som resesällskap i Europa åt sjuklig miljonär

   Edvard Stjernström skall, trots att han var folkbokförd i Stoby socken, mestadels ha vistats i Åmotfors under första världskrigets år. Denna bruksort ligger i Eda socken där Edvard Stjernström var född.

   Efter första världskrigets slut 1918 blev emellertid Stjernström engagerad för att medfölja miljonären Gustaf E Reuter på dennes resor till Italien. Direktör Reuter, som var född i Vimmerby 1867, hade framgångsrikt drivit ett kolimportbolag i Göteborg. Han hade även utvecklat en rederirörelse. Reuters bolag gick 1919 samman med Hugo Bergelin i Göteborg och bildade företaget AB Bergelin & Reuter.

   Direktör Reuter hade under första världskriget drabbats av en allvarlig sjukdom och var av allt att döma ordinerad att vistas i Italien vintertid. Eftersom han var mycket förmögen hade han möjlighet att anställa den res- och språkvane Edvard Stjernström som sällskap och medhjälpare. Gustaf E Reuter vistades under vinterhalvåren efter första världskrigets slut på olika kur- och badorter i Europa åtföljd av en stab med fyra personer, bl a sjukgymnast och sjuksköterska. På kurorterna omtalades han ibland ”Maharadja Reuter”.

   Gustaf E Reuter avled den 4 juli 1922 endast 54 år gammal. Vid sin död var han bosatt på Kvedesta majorsboställe vid sjöns Lanaren i Tveta socken vid Södertälje. Han förfogade även vid denna tid över en större markegendom i Göteborgstrakten. Direktör Reuter är begravd i födelsestaden Vimmerby. 4)

… ett dygns uppehåll i Ballingslöv - mitt Skånehem 1922

   Som redan framgått lät Edvard Stjernström skriva sig i Ballingslövs stationssamhälle från 1917. Han inflyttade uppenbarligen som hyresgäst i stationsbyggnaden där. Från 1921 var Hugo Wetterström, som var gift med en värmländska, stationsföreståndare i Ballingslöv.

   Även om Stjernström mestadels befann sig på resande fot betraktade han Ballingslöv i Göinge som sin egentliga hemort. Han skriver den 24 januari 1922 i ett brev till greve Birger Mörner: Jag fortsatte efter ett dygns uppehåll i Ballingslöv /mitt Skånehem/ hit till Sundvall där jag anlände ett par dagar före julafton.

Stjernström flyttar till syskonen i Sundsvall där han avlider 1925

   Först inför julen 1923 tog Edvard Stjernström steget fullt ut att låta skriva sig i Sundsvall där hans  syskon då var bosatta. Hans älskade faster Ebba, som tillbringade sina sista år i Agnes Stjernströms villa Solhällan, hade 85 år gammal avlidit några dagar efter nyår 1922.  5)

   Edvard Stjernström flyttade så, under december månad 1923, in hos systern Agnes i Villa Solhällan. Detta var en plats som han omtalat i mycket positiva ordalag. När systern efter fasterns bortgång bad att han skulle stanna ännu någon tid blev svaret: ….  jag gör det så mycket hellre, som jag här har det komfortabelt och trefligt. Dock skulle den forne legionären och världsresenären inte få möjligheten av njuta sin ålderdom tillsamman med systern mer än i ett och ett halvt år. Edvard Stjernström avled den 4 juli 1925 av organiskt hjärtfel.

NOTER

1) N P Jönsson var född i 1854-11-19 i Vederslövs socken. Hustrun Ingrid Staffansdotter, som var makens kusin, var född  1848-07-16 i Skatelövs socken.

2) Henrik Victor Alfons Fock tillhörde den friherrliga grenen av sin ätt. Han var född i Stockholm den 29 november 1848 som son till majoren Alexander Georg Brandelius Fock och Fredrika Margareta Jakobina Welin.   Victor Fock, som förblev ogift, var riddare av Kejserliga Österrikiska Frans Josephs Orden och kommendör av Kungliga Spanska Orden Isabella Catholica. År 1904 antecknades friherre Victor Fock, London, som nyinträdd ständig ledamot av Svenska Turistföreningen.

3) År 1959 utkom i Hässleholm en liknande minnesskildring från legionen. Bokens titel var: ”Fem års tjänst i Franska Främlingslegionen”. Den utgavs på ”eget förlag i Finja” och hade utkommit i en tidigare utgåva 1942. Författaren Gösta V. Jönsson (f 1907), även kallad Marocko-Jönsson, var värvad åren 1929-1934.

4) I Vimmerby uppfördes 1929 i anslutning till kyrkan en ståtlig terrass med dubbeltrappa. I trappan finns en inskription som talar om att terrassen bekostades av medel donerade av Gustaf E. Reuter "i tacksam hågkomst av födelsestaden". Vigseln mellan Gustav E Reuter och en dotter till källarmästarparet Strömmers i Vänersborg annonserades den 25 augusti 1893: ”I går sammanvigdes hr G. Reuter från Göteborg och fröken Sigrid Strömmers, fosterdotter till hr och fru Strömmers, hvilka samtidigt firade sin 30-åriga bröllopsdag.” Gustaf E Reuters son Hakon Alexander Reuter (f. 1899 i Göteborg, d. 1969 på Mallorca) var en skicklig seglare och deltog i de olympiska tävlingarna 1928 i Amsterdam. Skådespelerskan Susanne Alexandra Maria Reuter är sonsons dotter till direktören Gustaf E Reuter.

5) Brodern direktör Carl Roland Stjernström var grosshandlare i Sundsvall och systern Agnes Sofia Stjernström drev kolonialvaruhandel i Sundsvall. Systern har uppmärksammats som en av de första ledamöterna i Sundsvalls stadsfullmäktige.  

LITTERATUR

Bradbury,Wilkinson & Co och svensken Victor Fock. Art. i Svensk Numismatisk tidskrift Nr 7: 2007

Jönsson, G. V. Fem års tjänst i Franska Främlingslegionen. 1942 och 1959.

Nilson, Tomas: Förväntningar på äventyr, mystik och manliga dåd - om grusade förhoppningar bland svenska främlingslegionärer ca 1890–1960. Artikel i ”Vision och verklighet” (Humanistdagarna 9-10 oktober 2004, Göteborgs universitet) 2004

Porträttgalleri Hvar 8 dag, årgång 10 (1908), nr 11, 13 dec, sid 174

Stjernström, Edvard: Bagateller och paralleller. Biobilder från Paris och annorstädes. 1916

Stjernström, Edvard: I franska främlingslegionen : minnen / af en svensk legionär. Del 1 och 2. 1901-1903

OTRYCKTA KÄLLOR

Bilder från Strömsfors med förord av Edvard Stjernström (ingår i Sven-Eric Nilssons donation, som nu förvaras på Hovdala slott: http://www.hassleholm.se/bokdonation)

Edvard Stjernströms brev till Birger Mörner. 1921 och 1922 i Mörnerarkivet. Örebro Universitetsbibliotek (95:12)

Ett postumt tack till Sven-Eric Nilsson som gav mig den första informationen om Stjernström och därmed riktade mitt intresse mot denne ”kavaljer” från en annan tid än vår. Huvuddelen av bildmaterialet ovan är hämtat från Sven-Eric Nilssons efterlämnade handlingar.

 free web counter Counter Powered by  RedCounter
pagerank check

Flag Counter

Sidokolumnen uppdaterad 
11 oktober 2017 Ny finsk legionär: Kaarlo Kurko

Välkommen till www.foreignlegion.n.nu.

framlingslegionen-sidi-bel-abbes-1950.jpg

 

 

 

Länkar

KÖPES!
Arne Thour:
Dånande hovar: äventyrsberättelse från Nordafrika och franska främlingslegionen.
Svenska Allmogeförlaget, Vetlanda 1943

/flaggatyskland-2.jpgDeutsche bücher

/flaggastorbritannien-2.jpgEnglish books

/flaggafrankrike-2.jpgLivres français

/flaggadanmark-2.jpgDanske bøger


/flagganorge-2.jpg
Norske bøker


/flaggafinland-2.jpgSuomen kirjat


/flaggasverige-2.jpgSvenska böcker

Svenskar i legionen:

Edgar P. Andersson (Egna böcker)
Lars Jesper Benzelstierna (Kapitel i bok av Björn Axel Johansson)
Wilhelm Boberg (Egen bok)
Johan Felldihnj (Kapitel i bok av Barbro Lindqvist)
Curt Lennart Fjellström (Kapitel i bok av Henry R. Leo)
Harry Forsberg (Egna böcker)
Sven Forssell (Egen bok)
Ivor Thord Gray (Biografi av Stellan Bojerud. Biografi av Joakim Langer)
Peter Hassel (Kapitel i bok av Anders Carlén/Mattias Falk)
Knut E. Häll (Egen bok)
Gösta V. Jönsson (Egna böcker)
Bengt Korch (Egen bok)
Ivan Lönnberg (Kapitel i bok av F.U. Wrangel)
Allan Mann (I tre böcker)
Elow Nilson (Egen bok)
Torsten Nilsson (Egen bok)
Sture Ronnö (Egna böcker)
Curth Samuelsson (Egen bok)
Henning Sandell (Ingår i biografin över Martin Sandell)
Martin Sandell (Biografi av Bertil Nelsson)
Nils Gustaf Ulric von Schoultz (Biografi av Ella Pipping)
Gösta Sehler (Egen bok)
Edvard Stjernström (Egna böcker)
Erik Söderqvist (Egen bok)
Widar Swahn (Egna böcker)
Roland Strandberg (Egen bok)
Assar Tano (Egna böcker)
Tamas Weber (Egen bok + bok med Thomas Nilsson på engelska)
Carl Georg Teodor Westée (Levnadsteckning av Peter von Möller)
Karl Einar Vide (Egen bok, men troligtvis inte i legionen)

Här är närmare 220 till som jag hittat små notiser om i dagstidningar m.m.
1831-2017. Se under "Artiklar"

Edgar P. Andersson, Gustav Andersson, Paul Almgren, Dick Beer, Peter Helioder Beijerlied, Einar Bengtsson, Lars Jesper Benzelstierna, Ragnar Benzen, Émile Hermann Benzien, Tony Berglund, Pascal Paul Bergman, C. T. Bergman, B. Bergmann, Per-Olof Billing (Per "Swansson"), C.T.A. Björck, Sven Blom, Percival Blomqvist, E. Blondell, Wilhelm Boberg, Otto Fredrik Wilhelm. F. Bogren, Olof Bremer, Charles Brener Hermann dit Perres, G. A. Broling, August Byman, Christer Byström, Mon Fredrik Bäcklinder, Carl Vilhelm Edgard Carlsson, G. A. Carlström, Adalbert Ceckhail, Johan Otto Elis Cederblad, Frédérick Dahlberg, Carl Dahlgren, Arne Dahlström, Sverre Dahlström, Sören Anders Arne Dennerfors, Waldemar Dombrowski, Josef Doré, Olof Edman, Johan Håkan Ejde, Ekberg, Edwin Ekdahl, Victor Eklund, Leif Ekström, C. G. Elgström, Tage Eliasson, Fred Eriksen, Erik Adolf Erikson, E. B. Eriksson, Edmond Pétrus Hilmez Eriksson, Kenneth Eriksson, Nils August Erson, Egon Evertsson, Axel Falkengren, Johannes "Johan" Felldihnj, Curt Lennart Fjellström, Ernst Edvard Flygare, Harry William Forsberg, Sven Forssell, Roberto Charles Ghisler, Holger Gilleström, Walter Gorlich, Per Tycko Granberg, Per Algot Grankvist, Ivor Thord-Gray (Thord Ivar Hallström), Carl Wilhelm Gredin, Henrik Gren, Lars Griph, Ingvar Grundström, Bengt Grylin, Reidar Gustafsson ("Reidar Emmanuel"), Erich Agne Göthlin, Wiljem Hadik, Kurt Haijby, Alf Karl Hajdukiewicz de Pomian, Jörgen Hammarström, Aage Erhard Hansen, Per Hansson-Flygare, Peter Hassel, Bo Havrell, Björn Hedlund, Curt-Wilhelm Heitsch, Holmgren, Maths Holmström, Tore Hållström, Knut Edvin Häll, Runar Höiom, Gösta Hörlin, Emile Jaconelli, Ruben Jarleborn, Gunnar Johansson, Hans Johansson, Kurt Johansson,  G. E. Jonsson, Bertil Jäderberg, Helmer Järnström, Erik Jönsson, Gösta Valdemar Jönsson, Lennart (Folke) Karlsson (Bata), ”Storsvensken” Karlsson, John William Kennedy, William Kohrtz, Bengt Korch, Sergei von Kothen, Karl Magnus Kullin, Carl Ernst Källander, Adolf Lagerheim, Alfred Lagerheim, Landgren, Nils Alfred Lidén, Sven-Bertil Lidström, Carl von Lieven, Lill, Carl Lindahl, Sten Lindmark, Sture Lindskog, Kjell Lindqvist, Allan Ljungquist, Henric Ljungqvist, David Lundberg, Mauritz Lundberg, Gunnar Lundquist (von Bergenheim), Viktor Lundquist, Wilhelm Luri, Semen Lynik, Ivan Lönnberg, Sander Mally, Allan Mann, Edgard Meissner, Miller, Gösta Moberg (hederslegionär), Johan Mollisson, Elow Gaston Nilson, S. B. Nilsson, Torsten Nilsson, Alfred (Fredi) Nissels, Per Uno Nordell, Olle Nyberg, Henry Nyman, Bernt Olofsson, Nils Ove Olson, Carl Olsson, Torsten Orre, Axel Gabriel Oxenstierna af Eka och Lindö, Victor Pierre Paganini, Nils Persson, Charles Peteres, Frédéric Léopold Marie Peters, Rudolf Petersén, Håkan Pettersson, Karl Axel Evert Pettersson, Sporre Wend Auguste Pettersson, N. Pihl, Willy Prante, Ernst Johan Eberhard Quensel, Alfred Casimir Reverony Saint Cyr, Alf Robertson, Sture Ronnö, Rouget de S:t Hermine, Simon Rubenkoff, Erik Rusén, Curth Samuelsson, Henning Sandell, Martin Sandell, Fritz Sandström, Nils Gustaf von Schoultz, Carl Gunnar Schreiber, Gösta Sehler, Carl Henning Sellmér, Carl Anton Setterberg, Bur Konrad Sjöberg,  Julius Konstantin Stenberg, Edvard Stjernström, Roland Strandberg, Carl Sundberg, Milton Sundin, Karl Hugo Sundsted (avrättad av tyskarna), Widar Swahn, Viktor Svanberg, E. Swedenhjelm, Harald Rune Yngve Svensson, Ivar Svensson, Jan Svensson,  Swensson, Rudolf Söderlindh, Erik Söderqvist, Assar Tano, George Bulmer Tarbit, Mats Thilander, Herman Thomas, Karl Thor, Daniel William (Billy) Thorin, Olof Thorsen, Bror Ture Thulstrup-Thun, Ensio Tiira (finländare), Jack Ulvensten, Bénno Wagschal, Axel Walleen, Tamas Weber, Weinberg, Carl Georg Theodor Westée, August Victor Wickenberg, K. E. Vide, Karl Erik Widman, Gustave Wirén, Linus Värdling, Mårten Åberg, Hans Åslund, Owe Örneståhl, Linus Övringe.

            
Utländska legionärer: 
Litteratur Utland.  
Artiklar & notiser Utland2

Anders Abel (Pseudonym, Norrman, bok)
Per Edvin "Sahara" Andersson (Finländare. Bok på finska)
Pierre Andersen (Dansk. Notis)
Svend Aage Andersen (Dansk. Notis)
Henrik A. Angell
(Norrman. Böcker på norska)
Trond Antonsen (Norrman. Artikel)
Jani Anttola (Finländare. Bok på finska)
Anton (Dansk. Bok på danska av Sjak Svendstorp)
Bernt Balchen (Norsk-Amerikan. Egen bok på norska)
Torkild Balsler (Dansk. Notis)
Ole Baltzersen/Christian Ebbesen (Dansk. Böcker på danska)
J. G. Becher (Dansk. Notis)
Ragnar Benediktson (Dansk. Kapitel i bok av Tove Nielsen)
O. Berg (Dansk. Notis)
Mogens Birch (Dansk Notis)
Oswald Bjerring (Dansk officer. Notis)
Reino "Cognac" Björkqvist (Finländare. Bok på finska)
Otto Ferdinand Bjørneboe (Dansk. Notis)
Tony Bohman (Norrman. Artikel)
Donald Bonnevie (Norrman. Notis)
Jan Peter Brettschneider (Dansk. Egen bok på danska)
Daniel Bruun (Dansk. Egen bok på danska)
Løjtnant Castberg (Dansk. Notis)
Marius Christensen (Dansk. Notis)
Svend R. Christensen (Dansk. Egen bok)
Trygve Christiansen (Norrman. Artikel)
Aage Eberhardt Christoffersen (Dansk. Notis)
Andre Fouchard Christoffersen (Dansk. Notis)
Bertel Harald Cohn (Dansk. Notis)
Wagn S. Dantoft (Dansk. Egen bok på danska)
Erik Henry Dederding (Dansk officer. Notis)
Niels C.C.E. Dehn (Dansk. Notis)
Knud Henry Devantier (Dansk. Notis)
Adolph Wilhelm Dinesen (Egen bok på danska)
Ole A. Dovre (Norrman. Bok på norska)
Jørgen Egeberg (Norrman. Notis)
Hjalmar Eidsaa (Norrman, Artikelserie i Lektyr)
Einar Ørum Ekdal (Dansk. Notis)
Jules Eliasen (Dansk. Notis)
Bjørn Engelin (Norrman. Notis)
Carl Engholm (Dansk. Egen bok på danska)
George Ingart Espeland (Norrman. Notis)
Charles Fentz (Dansk. Notis)
Viggo Feveile (Dansk. Notis)
Koss Finkelnagel (Dansk. Notis)
Wolfgang Fischer (Tysk/Norrman. Egen bok på norska)
Christian Fjerdingstad (Egen bok på franska)
Victor Frandsen (Dansk. Notis)
Ove Frohn (Dansk. Bok av Aage Krarup Nielsen)
Carl Freundt (Dansk?. Artiklar)
Flemming Garde Jørgensen (Dansk. Artiklar och notiser)
Paul Marie Gaudin de Villaine (Dansk. Notis)
Friedrich Glauser (Schweizare. Egen bok)
Sigurd Gotaas (Norrman. Nämnd i bok norska)
Sven Grøntved (Dansk. Artikel)
Kenneth Gudmundsen (Norrman. Artikel)
Arvid Gulbæk Obolensky (Norrman. Biografi på norska av Jan Bjørkelund)
Sverre Gundersen (Norrman. Notis)
Hans Habe (Ungersk/Österrikare. Egen bok)
Torben Hage (Dansk. Notiser)
Laurits Christian Hagemann Andersen (Dansk. Notis)
Arvid Hansen (Dansk. Två böcker på danska)
Brian Hansen (Dansk TV-Dokumentär. Notis)
Bruno Søndberg Hansen (Dansk. Artikel)
Hans Peter Hansen (Dansk. Artikel)
Henrik Hansen (Norrman. Notis)
Joseph Christian Hansen (Dansk. Notis)
Jack Hansen (Dansk. Egen bok på danska och svenska)
Jakob Birger Hansen (Dansk. Bok på danska av Peter Ernstved Rasmussen)
Joseph Christian Hansen (Dansk. Notis)
Kent Hansen (Dansk. Bok på danska)
Oskar Hansen (Norrman. Artikel)
A. Hanson (Dansk. Notis)
Birger Hansted (Dansk. Notis)
John Harvey (Engelsman. Egen bok)
Adolphe Cristian Hausson (Dansk. Notis)
Wilhelm Heinemann (Norrman. Artikel)
Thomas Heinrich (Dansk?. Notis)
Jakob Heymann Sauerberg (Dansk. Notis)
Valdemar Heyn (Dansk. Notis)
Jesper Hirtsgaard (Dansk. Bok på danska)
Niels Hjelmfeldt (Dansk. Artikel)
Gotfred Anton Hoffmann (Dansk. Godefroy Antoine Hoffmann, e-bok på danska)
Henrik Hovland (Norrman. Böcker på norska)
Peter Hovmand (Dansk. Två böcker på danska)
Hans Christian Hoyer (Dansk. Notis)
M. Højby (Dansk. Notis)
Eiler de Hølck (Dansk. Notis)
Anders Høst (Dansk. Notis)
Jens Ibsen (Dansk. Årbog 2015)
Isak Isaksen (Norrman. Artikel)
Mogens Ishøi (Dansk. Notis)
Axel Jacobsen (Dansk. Brev)
Arne Jensen (Dansk. Egen bok på danska)
Emil Jensen (Dansk. Notis)
Finn Rasmus Jensen (Dansk. Notis)
Hans Christian Marius Jensen ”Marokko Jensen” (Dansk. Notis)
Harald Jensen (Dansk. Notis)
Hérald Olav Jensen (Dansk. Notis)
Jens Jensen (Dansk, Artikel)
Niels Leth Jensen (Dansk, Artikel)
Niels Rasmus Jensen (Dansk. Notis)
Orla Westy Jensen (Dansk. Notis)
Peter Uffe Jensen (Dansk, Artikel)
Julius Johannesen (Norrman. Artikel)
Oscar ”Fesa” Johansen (Norrman. Artikel)
Niels Olaf Uldall Juhl (Dansk. Notis)
Felix Jungell (Finlandssvensk. Egen bok)
Aarne Edward Juutilainen "Marokon Kauhu" (Finländare. Bok på finska)
Ernst Jünger (Tysk. Omtalad i bok av Florian Illies)
Lauri Johannes Järvinen (Finländare. Bok på finska)
Olav Jøntvedt (Norrman. I bok om Waffen-SS)
Arnold Jørgensen (Dansk. Notis)
Carl Jörgensen (Dansk. Notis)
Elith Alfred Jørgensen (Dansk, Bok på nätet)
Fritz Jørgensen (Dansk. Notis)
Nich Christian Jørgensen (Dansk. Notis)
Maximilian Kirsch (Tysk. Bok Av Hans Paasche)
Kai Kiær-Andersen (Dansk. Bok på danska)
Christian Lauritz Kjøller (Dansk. Notis)
Niels Paulli Krause-Jensen (Dansk. Artikel) 
S.Krogh (Norrman. Notis)
Kaarlo Kurko (Finländare. Egen bok på finska)
Hans Christian Welling Nielsen (Dansk. Artikel) 
Klaus Krohn Wiese (Norrman. Notis)
Bertel Kurtén (Finlandssvensk. Egen bok)
Petter Kristian Kyvik (Norrman. Notis)
Brian Lange (Dansk. Egen bok på danska)
Georg de Lange (Norrman. Notiser)
Pierre-Oliver Lapie (Fransman. Kapitel i bok, på norska av Steinar Brauteset)
Aage Cornelius Larsen (Dansk. Notis)
Christian Alfred Larsen (´Dansk. Egen bok)
Niels Peter Larsen (Dansk. Notis)
Olaf Larsen (Norrman. Notis)
Svend Børge Larsen "Rav-Larsen" (Dansk. Artikel)
Harry Lehtonen (Finländare. Bok på finska)
Carl Johan Bernhard Lindahl (Dansk. Notis)
Lorenzen (Dansk. Notis)
I. Lund (Norrman. Notis)
Otto Jean Lund (Dansk. Notis)
Carl Lysdahl (Dansk. Notis)
Albert Læssøe (Dansk Artiklar)
Løchen (Norrman. Notis)
Chris Madsen (Dansk/Amerikan. Böcker på danska och engelska)
J. Madsen (Mausen? Dansk. Notis) 
Sverre Magnussen (Norrman. Notis)
Frederic Martyn (Engelsman. Kapitel i bok)
William Mitchell (Canadier/dansk. Artikel)
Carl Louis Mogensen (Dansk. Bok på danska av Dines Bogø)
Kjell Mostue (Norrman. Notis)
Otto Myhrwold (Norrman. Artikel)
Johannes Jessen Møller (Dansk. Notis)
Holger Nielsen (Dansk. Notis)
Maximilian Nils Nilsen (Norrman. Notis)
Ole Nielsen (Dansk. Radioprogram. Danmarks Radio. Artikel)
Anders Jøker Nissen og Peter H. Andersen (Danskar. Bok på danska av Hanne Mølby Henriksen)
Kjell Nyegaard (Norrman. Notis)
Hans Olsen (Dansk. Notis)
Oscar Peter Olsen (Dansk. Notis)
Paul Joseph Oszadlik (Dansk. Notis, släktsida)
Øystein Paulsen (Norrman. Egen bok på norska)
C. E. v. Penich (Dansk. Notis)
Guy de Cros Péronard (Dansk. Bok på danska av Hans Burchardt)
Willy Peters (Norrman. Notis)
Georg Vilhelm Petersen (Dansk. Notis)
Kyösti Pietiläinen alias Karl Peters (Finländare. Böcker på finska)
Hans Henrik Pingel (Dansk. Artikel)
H. de Platen (Dansk. Notis)
Prins Aage (Dansk. Egen bok)
Hans Christian Rasmussen  (Dansk. Notis, släktsida)
Frédéricus Joannus de Rieder (Dansk. Notis)
Arthur Ernst Roepstorff Lohse  (Dansk. Notis)
Erwin Rosen (Tysk/Amerikan. Egen bok)
Artur Rosenhem (Österrikare. Egen bok)
Aage Constantin Thor Rothman (Dansk. Notis)
Jaakko Sarlin-Lappeteläinen
Johan Frederik Christian ”Fritz” Schultz (Dansk. Notis)
Carl Anton Sciawitsky Dalberg (Dansk. Artikel)
Christian Selchau-Hansen (Dansk. Notis)
Simo Simola (Finländare. Bok på finska)
Bernhard Arp Sindberg (Dansk. Notis)
August Smeby (Norrman. Artikel)
Richard Stang (Norrman. Notis)
Charles Stoeng (Norrman. Notis)
Frants Sthyr-Petersen (Dansk. Notis)
Niels Andreas Stæhr (Dansk. Notis)
Hans Svendsen +? Olsen (Danskar. Notis)
Johan Sverdrup Larsen (Norrman. Notis)
C. Søltoft (Dansk. Artikel)
Arnold G.A Sørensen (Dansk. Notis)
Carl Sørensen (Dansk. Bok och Notis)
Eli Anders Sørensen (Dansk. Notis)
Hugo Sørensen (Dansk. Notis)
Franz Tessen (Norrman. Notis)
Yrjö Toivonen (Finländare. Bok på finska)
John Townsend (Egen bok på engelska)
Henri Traub (Dansk. Notis)
Susan Travers (Engelska. Egen bok)
E. A. Valin (Norrman. Notis)
Charles Julius Andréas Christian Wetterstrøm (Dansk. Notis)
Jacob Wilsleff ( Dansk. E-bog av Svenn Preben Wisleff)
Per Winsnes (Norrman. Artikel)
Christian Winther (Dansk. Notis) 
Percival Christopher Wren (Engelsman. Egen böcker)
Carl Ødegaard (Norrman. Artikel)

M.fl.

Övriga författare som i böcker eller tidskrifter skriver något om legionen, både fakta och fiktion.
Douglas Boyd
Theodor Broch
Gunnar Cederschiöld
Hugh Clevely
Alain Demouzon
Walt Disney (Musse Pigg)
Eskil Edén
Lars Ericson Wolke 
Nils Fabiansson
Ingvar Flink
Rosita Forbes
Kjell Fridh
Kelman Frost
Jacqueline A. Granström
Jan Guillou
Rolf Gustafsson (GURR)
Ebbe Gyllenstierna
Lars Gyllenhaal
Richard Halliburton
Maths Holmström
Bertil Hult
Kurt Håkanson
Per Iko
Göthe Jansson
Björn Axel Johansson
William Earl Johns
Axel Kerfve
John Knittel
Nils Källkvist
Anna Levertin
Mari Lindberg
Frode Lindgjerdet
F. W. Mader
A.E.W. Mason
Gösta Moberg
Ture Nerman (Dikt)
Jörgen Nielsen
Tomas Nilson
Janne Olsson
Thorsten Orre
Bo Pellnäs
Jenö̋ Rejtö̋
Kaj Renertz
John Robb
Torsten Scheutz
Birgit TH Sparre (Novell i månadstidskrift)
Louis Sparre
Lina Sturfelt
Mikaela Sundberg
Arne Thour
Hugo Wachtmeister (Kapitel i bok)
Francis Arthur Waterhouse
Jacqueline Vennström
Lennart Westberg
C.N & A.M. Williamson
Norman Worker (Fantomen)
F.U. Wrangel
Torsten Örn

 

 

 

Tonkinmedaljen

/tonkinmedaljen.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lejon- och solorden

/lejon-och-solorden.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

Annamitiska
Drakorden

/annamitiska-drakorden.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Krigskorset 1939

/croix-de-guerre-1939.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hederslegionen

/chevalier-de-la-legion-dhonneur.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Militärmedaljen

/medaille-militaire.jpg

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)